LEVE! nr 4 2015

  • Published on
    24-Jul-2016

  • View
    215

  • Download
    0

DESCRIPTION

 

Transcript

  • Medeltida kyrkor levande museerUnika kulturskatter som riskerar att frstras av felaktigt inneklimat

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • Ville frst halvledare blev professorEfter en forskarutbildning bestende av en lng rcka bristflliga kurser hamnade han p Hgskolan i Gvle fr trettio r sedan. Dr byggde han upp en mycket stark forskarmilj som fortfarande r ledande p flera omrden. Och nu utbildar han sjlv forskare.

    sidan 9

    ny metod analysera medeltidsskrifterVem som plitade de tidiga handskrifterna vet vi inte. Men nu utvecklas nya metoder fr att ta reda p det liksom att gra dokumenten digitalt skbara.

    sidan 12

    stressade chauffrer ser allt smreLastbilshytten r i regel en ombonad arbets - milj, men med stress kommer nackvrk och frsm rad syn ofta som ett brev p posten, visar tv gvleforskare.

    sidan 16

    I detta nummer

    Rddar energin och miljnLuften i gamla kallhllna medeltidskyrkor r varken nyttig fr bygg-naderna eller fremlen i dem. Forskarna hittar inte bara lsningar p problemen, de utvecklar samtidigt metoderna fr det.

    sidan 4

    2 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • siDaN 18

    Man slppte in studenter och alla vannFretaget hade jobbat likadant i decennier. S tog de emot fyra studenter. Det frndrade allt. Till och med lokalerna byggdes om och alla vann.

    siDaN 20

    Utbildning p riktigtMan fr inte erfarenhet genom bcker. Det fr man i verklig-heten, sger lrarstudenten om sin verksamhetsfrlagda utbildning.

    Det r bara att konstatera. Knsfrdelningen p de hr tjugofyra sidorna speglar inte den som gller p Hgskolan. r det ett problem? Javisst r detdet.LEVE! r en extern tidning och ska spegla Hgskolan i olika perspektiv.

    PersonalenvidHiGrsedan flera ri stort sett jmnt frdeladmellanmn och kvinnor.Kvinnor utgr ett litet verskott.

    Det r naturligtvis ingetmedvetetbeslut som gjort att det ser ut som det gri detta nummer.Dremot r det ett medvetet beslut att frska hlla en bra balans.

    allt innehll i LEVE! bygger p tipsutifrn.Jag behveralltshjlp avermedarbetare att f reda pvad som sker vid Hgskolan.S tipsa migom forskningoch annat som kanske kan vara intressantatt bertta om fr dem som bekostar verksamheten vidHiG.Grna genom ett mejl tillkommunikationsstod@hig.seoch det behver inte vara utfrligt,ngra rader rcker.

    Gemensamt fr artiklarna i LEVE! r att de har med mnniskor att gra, ven om det handlar om metoder fr att kunnafinna upphovsmakaren tillmedeltidsdokument eller lista ut hur man kan bevara flerhundrariga kulturmiljer och samtidigt spara energi.

    Teori,verklighet och erfarenhet rtre nyckelord i lrarutbildningen.Verksamhetsfrlagd utbildning, VFU:n, knyter ihop scken.

    Och medan rektor MajBritt Johansson slr fast att situationen i vrlden krver engagemang ven av Hgskolan i Gvle menar lektorn i medie och kommunikationsvetenskap Eva sn Ekstrand, attinternet inte alls r en plats utan merett mktigt verktyg fross mnniskoratt skapa ett samhlle.

    snarthar vijul- och nyrshelgerna hr. Hoppas bda blir s bra som mjligt frs mnga som mjligt.

    LEVE! terkommer i mars.

    Ove Wall redaktr

    Allt handlar om mnniskor

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 3

  • sedan flera r pgr ett stort forskningsprojekt vid bland annat Hgskolan i Gvle. Energimyndigheten startade 2006 ett forskningsprogram fr energieffektivisering i kulturhistoriskt vrdefulla byggnader, kallat Spara & Bevara. Man avsatte sammanlagt 80 miljoner kronor till tv etapper. Hgskolan i Gvle knts till projektet redan frn brjan och har sedan dess startat delprojekt i en mngd gamla kyrkor.

    Det har dels handlat om att spara energi men ocks om bevarandeaspekter. Vra gamla kyrkor kan ses som levande museer men har i regel fr att inte sga alltid ett inneklimat som knappast r avsett fr bevarande.

    Mnga frgor har rests. Inte minst angende landsortskyrkor som kallhlls mellan sporadiska aktiviteter, dop och brllop och liknande. Hur ska luften avfuktas, hur ser man till att inte vrmen lcker ut, och hur fr man samtidigt vdra ut froreningar i luften efter till exempel ljusbrnning s att sot partiklar inte lgger sig p vggar och freml?

    Vi har just varit i Visby domkyrka. Den r det strsta besksobjektet p Gotland och en sommardag kan det hnda att 700 ljus brnns och skapar sotbelggningar samtidigt som beskarna sjlva sprider froreningar i form av till exempel textilfibrer och fukt, berttar forskaren Magnus Mattsson som tillsammans med forsk

    ningsingenjr Elisabet Linden undersker hur man bst kan filtrera luften.

    Kyrkan uppfrdes p 1200-talet och har med historiska mtt relativt nyligen genomgtt en mycket omfattande restaurering och blivit ljus och fin. Nu r man sjlvfallet orolig fr nya froreningar.

    Det finns en typ av luftrenare som r hyfsat tysta. Vi har tagit hit dem fr att testa och det verkar funka. De sparar renoveringskostnader som r jttestora i en sdan hr byggnad och man bevarar bde vrdefull konst och konstfreml.

    Under de dagar som Magnus Mattsson och Elisabet Linden mtt i domkyrkan har den varit stngd fr

    4 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

    sparar bde energi och kulturmiljerMedeltida landsortskyrkor anvnds sllan och hlls i regel ouppvrmda dr emellan. De blir drfr dyra att vrma upp vintertid samtidigt som det fuktiga inneklimatet innebr en risk fr svl kulturfreml som inredning.

    Just nu ker flera HiG-forskare landets runt med sina mtinstrument och sitt kunnande fr att lsa bda problemen. Under november var mlen Visby domkyrka frn 1200-talet samt tv medeltida stenkyrkor p den upplndska landsbygden.Text och foto: Ove Wall

  • En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 5

    sparar bde energi och kulturmiljer

    JU NUAktuell forskning

  • beskare. Fr att f tillrcklig noggrannhet i mtningarna av luftrenarnas effekt och kapacitet krvs detta.

    Ett annat litet team frn Hgskolan ker just nu runt och kontrollerar ttheten i kyrkor i Lagunda frsamling i Uppland. Hr r man i frd att utveckla en metodik fr att mta och karaktrisera luftlckage, eller om man s vill sjlvdrag, i ldre kyrkor och liknande stora

    sjlvventilerade byggnader. Det finns i regel aldrig ngra flktar eller andra installationer i den hr typen av byggnader utan luftvxlingen fr ordnas genom vdring.

    Analysmetoder fr att mta luftomsttning i moderna byggnader finns redan men gamla kyrkor utmrker sig med sin hjd, sin volym och sin ibland rika mngd ottheter. Det gr att de vanliga metoderna inte alltid fungerar

    s bra. Vi ska hitta andra metoder som kan anvndas p just den hr typen av gamla och stora byggnader, sger doktoranden Abolfazl Abo Hayati.

    I detta fall anvnds skapat undertryck som metod. Ett annat stt att med ett slags luftkanoner p ett gonblick utstta kyrkorummet fr ett pltsligt vertryck eller undertryck och drefter mta tiden tills lufttrycket tergr till grundnivn.

    Svante Lindstrm och Abolfazl Abo Hayati

    Nystra kyrka

    6 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • abo Hayati ska ocks titta p modeller fr hur man ska kunna uppskatta luftomsttningen bde vid vdring som nr man till exempel ppnar portarna, och vid luftinfiltration p grund av ottheter i sjlva byggnaden utifrn byggnadens placering i omgivningen, temperatur och vderfrhllande.

    Sune Lindkvist r restaureringsarkitekt i Uppsala stift och den som tog kontakt med gvleforskarna.

    Vi driver sedan ett r ett klimatstyrningsprojekt i sju medeltidskyrkor runt rsundsbro i Uppsala stift. I projektet testar vi olika metoder fr att styra fuktbalansen i kyrkorna. Fr att gra det r det viktigt att veta hur tta eller otta kyrkorna r fr att kunna gra en relevant jmfrelse, sger han.

    Dr fuktstyrningen grs med hjlp av ventilation r det srskilt viktigt att kyrkorummen r ngorlunda tta. P tips frn Hgskolan p Gotland kontaktade vi Hgskolan i Gvle fr detta.

    LEVE! hittar Abo Hayati och dataingenjren Svante Lindstrm, bda knutna till avdelningen fr inomhusmilj vid Akademin fr teknik och milj, i Nystra kyrka 13 km norr om Enkping en dag i november. Kyrkan uppfrdes p 1400talet och ligger vackert placerad bland bljande ngar intill en gammal byskola frn 1800talet. Det r en av de tv kyrkor som denna dag har beskts p uppdrag av Uppsala stift.

    Uppdraget handlar om att ta reda p byggnadens luftgenomstrmning, eller sjlvdrag och det r mer ett energiprojekt n ett kulturprojekt ven om de tv gr hand i hand. Kyrkan har byggts om i olika delar och olika tider. Men oavsett vad som gjorts har det inte gjorts med energisparande syfte. Och som i de flesta gamla kyrkobygg

    nader anvnds el till uppvrmning. Med tanke p den stora luftvolym byggnaden rymmer blir det dyrt. Abo Hayatis mtning visar en luftvolym p ver 1920 kubikmeter frdelade ovanfr en golvyta p endast drygt 200 kvadratmeter.

    Luftmngden r allts fyra gnger s stor som en stor villa med motsvarande golvyta och tar bde tid och energi att vrma upp.

    Om kyrkan dessutom har ett dligt isolerat torn, kanske med ppen drr i trappan, s sticker ofta vrmen ut den vgen. Hr finns inte det problemet eftersom tornet saknas, berttar Svante Lindstrm dr han sitter vid datorn beredd att gra eftermiddagens frsta tthetsmtning.

    Han och abo Hayati har med gemensamma krafter ttat kyrkans enda entr

    och tejpat igen de sista springorna runt drrarna. En flkt har monterats in i en ppning i ttningsduken. Nr den startas frn den lilla brbara datorn snks lufttrycket i kyrkorummet en viss procent. Det r inget vi tre mrker av men datorn som styr flkten r noggrannare och mter hur stort luftfldet blir vid ett viss undertryck. D fr man ett mtt p rummets tthet.

    Det visar sig att just den hr kyrkan r nstan lika tt som en vanlig modern lgenhet. Det r inte dligt fr en 1400 talsbyggnad, sger Svante Lindstrm innan han gr ytterligare en mtning som kontroll. Den ger samma resultat.

    Forskarna har anvnt sig av mnga olika metoder ven p andra platser fr att mta och reglera luftgenomstrmningen, temperaturen, vindfrhllanden, luftfuktighet med mera.

    Ett av de viktigaste mlen med vrt arbete r att utveckla och optimera de metoder som sdana hr mtningar genomfrs med och att frbttra dagens modeller.

    Gvleforskarna har tidigare i flera omgngar varit i Hamrnge kyrka, en kyrka med krypgrund och tmligen ottt trgolv.

    Dr har vi nu en automatisk styrning av ventilationen av krypgrunden som direkt pverkar luftfuktigheten inne i kyrkan, berttar Svante Lindstrm.

    Lsningar finns allts men vilka som fungerar bsta avseende p bde energi effektivisering och bevarande av kulturvrden r forskarnas sak att ta reda p.

    Liknande forskning har ocks gjorts p ett antal Hlsingegrdar som hrom ret fick stmpel som Vrldsarv av Unesco.

    Viktigast fr oss att optimera metoderna

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 7

    JU NUAktuell forskning

  • i enklare fall, som exempelvis vrmesystem fr svrigheterna ses som verkomliga. Men nr det kommer till mer komplicerade strukturer, en hel intelligent byggnad, en bil eller kanske en automatiserad fabrik, kar svrigheterna och mngden data som ska behandlas flerfalt.

    Bland annat krvs det vissa regler och ett inbyggt system fr bevakning av att delarna, de s kallade agenterna, bara gr det de har tilltelse att gra. I stora system finns mnga delprocesser som samverkar. Varje rrlig eller dynamisk process pverkar och pverkas av de andra frnderliga processerna i en ntverksliknande struktur.

    Maskiner tar ver allt mer av mnniskans arbete exempelvis inom vrden. Det r ltt att frst vikten av att sdana maskiner har frsetts med klara regler fr vad de fr och inte fr gra. Det r hur dessa regler kan formuleras och datorbehandlas, fr att reglera agenternas beteenden, som Magnus Hjelmbloms avhandling handlar om.

    Magnus Hjelmblom har fram till avhandlingen frmst arbetat med datavetenskap. I och med detta arbete terfinns han inom forskningsomrdet datavetenskap med inriktning mot besluts . risk och policyanalys. Han avslutade sitt korta framtrdande i samband med parallellspikningen i Krusenstjernasalen

    i HiG:s bibliotek i mitten av oktober med tanke p framtidsinriktningen att sl fast:

    Mnniskan r alltid det skraste kortet men hon ska utrustas med goda hjlpmedel genom maskiner eller datorstd eller vad det kan vara. Allt det som har med mnniskor att gra r det framtidsinriktade. Maskinerna ska vi fortstta att hlla i vr tjnst och utveckla.

    Disputationen hlls vid Stockholms universitet 3 november. Handledare har varit professor Magnus Bohman, HTH, samt professor Jan Odelstad, HiG.

    Daniel Vstfjll och anatole Nstl

    ven robotar behver regler att hlla sig tillUtvecklare av system av robotar eller programvaror med viss grad av sjlvstndighet och intelligens har mngder av saker att ta hnsyn till.

    Text och foto: Ove Wall

    Magnus Hjelmblom

    iaKTTaGET

    8 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • Pianofrken genomskdade honom. Hon vnde inte blad. Men Edvard fortsatte ltsas-titta p noterna medan han spelade i lnndom p gehr. D kte han ut.Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

    Ville frst halvledare blev professor

    NRGNGETEdvard Nordlander, professor

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 9

  • Tydligen fanns dr viss musikalisk begvning nd men inte av den typen lrarinnan frvntade sig. Det var slutet p unge Edvards musikaliska karrir. Han blev professor i elektronik i stllet.

    Tittar man i slktforskardatabasen Sveriges Befolkning 1970 hittar man en liten hop med Edvard Nordlander. En av dem r fdd 1897 och hette ke Edvard Nordlander. Han var provinsiallkare och som 57ring blev han pappa till en son.

    Han var rtt s trtt p att hitta nya namn, till mig som var fjrde barnet bestmde han namnet till Edvard ke.

    Fr tta r sedan blev den yngre Edvard ocks med viss aktningsvrd lder, 54 r, far till en son. Drmed hnde det sig att tre generationer Nordlander tckte in tre sekler.

    Fallenheten fr matematik fanns dr ocks redan i gymnasiet. Han brukade hjlpa klasskamraterna.

    Jag tnkte mig bli lrare men sdana fanns i verskott och drfr steg betygskraven och jag kom inte in.

    Efter rdgivning av en fysikdokto

    rand valde ocks Edvard att lsa fysik men med inriktning mot elektronik. Och eftersom han inte frstod hur en halvledare fungerade skte han sig till en forskargrupp p omrdet med en professor som verste honom med artiklar av vilka han inte frstod ngon ting.

    Men forskarkarriren var inledd och efter en rcka med bristflliga doktorandkurser han hvdar att de i dag har samma dliga skimmer som lumparminnen och han hoppas de inte ges fortfarande tog han sig framt efter eget huvud. Utan att avslja ngot fr professorn byttes forskningsinriktningen tv gnger och fr att gra en lng och innehllsrik historia kort hamnade han slutligen p Hgskolan i Gvle dr han funnits i trettio obrutna r.

    Hr fick jag mjlighet att knyta ihop en forskarmilj tillsammans med Ericson som d hade fabrik i Gvle.

    Stdet var stort liksom utvecklings och forskningsmjligheterna. nda tills Ericson stngde gvlefabriken. HiG:s elektronikavdelning r dock fortfarande framstende med spetskunnande p flera omrden.

    i januari 2014 frndrades Edvards liv d det av oknd anledning svartnade fr gonen och han fll i stentrappen i hus 99. Han lg i trappen utan att kunna rra s mycket som ett finger, men lyckades rda tre handfallna studenter att ringa efter en ambulans. Han bad ocks kollegerna att stlla in fljande dags frelsningar.

    Jag blev borta i en hel termin. Jag var helt frlamad. Jag hade skadat ryggmrgen och halskotpelaren, frmodligen i en whiplashrrelse, och opererades vid Akademiska i Uppsala. Jag fick tv nya diskar och en viss del av de nedre nackkotorna stelopererades med en plt.

    Edvard fick p nytt lra sig att g men han tycker nd att han klarat sig rtt bra. Och det blev inga bldande skador vilket var tur p fler n ett stt. Han fr skrckknslor av blod, precis som pappa provinsiallkaren som p sin lders hst tillfrgades vilket yrke han skulle ha valt om han fick gra om det.

    Inte lkare i alla fall. Ingenjr kanske.

    Edvard Nordlander arbetar nu trekvartstid och glder sig t std och

    10 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • hjlp av kollegerna p avdelningen. Han har ftt verka och forska inom ett omrde som utvecklats i allt hgre tempo, och han har ftt undervisa och anvnda sin fallenhet fr pedagogik och teknikdidaktik.

    Jag har intresserat mig fr varfr s f vill bli ingenjrer och jag ville finna orsaken. Jag kom fram till att det mste handla om att pedagogiken redan i grunden borde gras om. Dessutom borde man frska locka fler kvinnor att intressera sig fr teknik.

    Under tre r knts Edvard till teknikforskar skolan TUFF, Teknikutbildningen fr framtiden, som han ocks tagit initiativ till. Ett samarbete som bedrevs mellan HiG, Stockholms uni versitet och KTH som en del i Lrarlyftet. Dr lste tolv doktorander, slumpmssigt lyckosamt frdelade p sex mn och sex kvinnor.

    Jag och psykologiprofessor emerita Mona Eliasson hll i kursen Teknik och genus hr p Hgskolan. Genusvetenskap ingick som en naturlig del med lika mnga pong som exempelvis teknikens kunskapsteori. Mona Eliasson stod fr kunskaperna och jag var examinator och vi hade ett vldigt gott samarbete. Tanken var licentiatexamen men f hann fullgra och gick sedan tillbaka till lrartjnsterna. Men kursen var uppskattad.

    Edvard Nordlandet r i dag 61 r. Innan olyckan i trappen hade han tnkt pension vid 67. Efter olyckan har han tnkt om.

    Nu vill jag nog arbeta s lnge jag orkar eller man vill ha mig. Eftersom min fru, som r betydligt yngre n jag ju fortfarande arbetar fr fullt, s vill jag vl inte g dr hemma ensam och dra benen efter mig p dagarna.

    Han har ocks annat fr sig. De senaste tjugofem ren har han gnat sig t frimureri vilket han sger har gett honom mycket, bde moraliskt std och gemenskap. Han har stndigt stigit i graderna och har nu den hgsta. Han leder en av stadens loger i egenskap av ordfrandemstare.

    Frimureri har en 280rig tradition i Sverige, i Gvle i vart fall hundrafemtio och den bygger p kristen grund i de nordiska lnderna.

    Det betyder att Edvard Nordlander ocks har en gudstro, som han sger definitivt inte har kommit med frldrarna.

    De var nrmast tvrtom, skrattar han. Nej, jag har nog bildat mig den uppfattningen som vuxen, jag har funnit ngot dr. Men jag r inte verdrivet kyrksam.

    Den naturliga frgan r om religis tro kan g ihop med forskarens krav p bevis.

    Det tror jag nog att den gr. Jag har sett mnga debatter om Gud kontra Darwin och evolutionen kontra Gamla testamentet. Men man fr ju ta saker och ting med en nypa salt. Och man kan forska p det som gr att forska p men man kan aldrig bevisa Guds existens.

    Det r en tro, inget faktum.

    EDVaRDvid sidan om

    Namn: Edvard Nordlander.

    Titel: professor i elektronik.

    lder: 61.

    Familj:hustru och en 8rig son (tv barn i tidigare ktenskap).

    Bor: villa p Bryns.

    Lyssnar p:nr min yngste son spelar fiol, men i synnerhet p vad folk har att sga.

    Gr p fritiden:umgs med familjen, krsng, bedriver frimureri

    Lstips: Rde Orm av Frans G. Bengtsson. Jag lser inte populrbcker om fysik eller elektronik s jag kan inte ge sdana tips.

    Edvard Nordlander, professor

    NRGNGET

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 11

  • Vem skrev egentligen vr historia?Lasse Mrtensson, forskare i Svenska sprket

    12 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • Under medeltiden blir det nordiska samhllet ett skriftsamhlle i

    egentlig mening. D skrivs fr frsta gngen lagar och sknlitteratur ned,

    liksom ven juridiska verenskommelser.Text: Douglas hrbom och Ove Wall Foto: Britt Mattsson

    Vem skrev egentligen vr historia?

    Digital humanism

    Vi MNsKOR

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 13

  • i regel vet vi inte vem som skrivit de frsta dokumenten och inte heller exakt nr de skrevs. I ett nytt projekt med forskare frn Hgskolan i Gvle och Uppsala universitet r mlet att ta reda p detta. Om vi kan stta in de gamla texterna i en kontext, ett

    sammanhang, kan de lra oss betydligt mer om samhllet och historien n vi vet i dag, sger Lasse Mrtensson, forskare i svenska sprket vid HiG.

    Det tvrvetenskapliga projektet faller inom ramen fr det som i dag kallas digital humaniora. Det innebr att man anvnder digitala redskap till att exempelvis analysera stora mngder text, eller som i det hr fallet handskrifter frn medeltiden.

    Kllmaterialet i projektet r inledningsvis s kallade diplom,

    det vill sga medeltida brev, skrivna p svenska. I praktiken strcker sig materialet frn 1300talet till brjan av 1500 talet. Det r dock en stor tyngd p 1400talet, dr det finns en stor mngd dokument skrivna p svenska.

    Innan 1300talet gjordes affrer och annat upp med muntliga avtal, men i och med att skrivkonsten vann mark fstes avtal och lagar allt mer p prnt och kopierades.

    Under 1400talet frndras ocks svenska sprket vldigt mycket, och det gamla fornsprket brjade frndras till det vi har idag.

    strsta delen av de medeltida svenska diplomen r bevarade i Riksarkivet, och i projektet kommer man att arbeta med digitala bilder av dessa. Stora mngder medeltida handskrivna

    Alla hade lrt sig de grundlggande gotiska skrivstilarna. Men inom dessa stilarter utvecklade de egenheter som var unika fr de enskilda individerna.

    14 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • handlingar digitaliseras nu p institutioner som Kungliga biblioteket, Carolina Rediviva och Riksarkivet, och detsamma sker i resten av Europa.

    Det r de skrivande personerna bakom de skrivna texterna, allts de medeltida skrivarna, som projektet syftar till att underska.

    Framfr allt r det de drag som skiljer skrivarna t som str i fokus, allts sdant som r unikt fr en enskild individ och som skiljer denna frn alla andra.

    Frst kan man sga att likheterna mellan olika skrivare r vldigt stora under samma tid. Alla hade lrt sig de grundlggande gotiska skrivstilarna. Men inom dessa stilarter utvecklade de egenheter som var unika fr de enskilda individerna. Tidigare forskare har till exempel tittat p hur kroken under lilla g r utformad, hur man skriver w eller hur skrivaren formade en k vilket kan skilja mycket frn skrivare till skrivare. I analysen av detta ger de bildanalytiska metoderna ovrderlig information. Vi vill ocks titta p hur sprket skiljer sig t hos de olika skrivarna.

    Hittills har analys av handskrifter varit en grannlaga uppgift. Man r hnvisad till att manuellt ska igenom texterna. Det aktuella projektet, kallat Nya gon p Sveriges medeltida skrivare hoppas kunna med digital hjlp effektivisera analyserna.

    Det nya hr r att vi ska anvnda datorer fr att hitta regelbundenheter och avvikelser i texterna. De kan dessutom upptcka sm egenheter i textmassor som vi inte lgger mrke till.

    I ett tidigare startat projekt utvecklar och frfinar vi bland annat en digital metod fr att hitta specifika ord i handskrifter, s kallad word spotting. Med den kan man exempelvis leta efter srskilda ord fr att hitta srskilda innehll.

    Dr finns mnga likheter med att googla men hr handlar det allts om att leta efter ord i handskrivna dokument vilka i strikt digital mening inte bestr av ord utan endast r en bild som vilken annan bild som helst.

    Och hr finns andra hinder att vervinna eftersom egentliga skrivregler inte existerade. Skrivarna fljde vissa grundlggande normer fr skriftsprket, men dessa var inte absoluta och de frndrades efterhand. Skrivarna utvecklade inom dessa vergripande normer individuella egenheter. Ngot som paradoxalt nog i dag kan hjlpa till att hrleda texterna i tid och rum.

    Den kartlggning av de medeltida skrivarna som nu grs kommer alla anvndare av de aktuella texterna att kunna dra nytta av. Det gller bland annat historiker, religionshistoriker, teologer, sprkhistoriker och bibliotek.

    Tanken r ocks att de metoder som utvecklas i projektet ska kunna anvndas p samma skrifttyp, den gotiska, i urkunder frn resten av Europa. Dr finns det oerhrda mngder handskrivet material i denna skrifttyp.

    Vi brjar med den medeltida skriften, som r tacksam vid bildanalytiska applikationer eftersom den r vldigt prydligt skriven, jmfrt med mycket annat som kommer senare. Vi hoppas ocks att metoderna ska kunna anvndas p yngre material, till exempel frn tidigmodern tid och kanske till och med nnu yngre.

    Tvrvetenskap gller oftast mnen med viss nrhet till varandra. Kombinationen sprk och bildanalys r i forskningshnseende ett nyskapande mte mellan teknik och humaniora, och det finns en vldigt stor potential fr framtida forskningsuppgifter hr.

    Projektet Nya gon p Sveriges medeltida skrivare fick ver 13 miljoner kronor frn Riksbankens jubileumsfond. Ungefr lika mycket fick man frn Vetenskapsrdet till det tidigare projektet om skmetoder i handskriven text, som bland annat handlade om nmnda word spotting.

    Deltagarna i projekten r frutom Lasse Mrtensson bildanalysforskaren Anders Brun, datorlingvistikern Mats Dahllf, Uppsala universitet, samt gstforskaren och bildanalytikern frn Spanien Alicia Ferns. Rekrytering av minst en postdoc pgr.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 15

    Digital humanism

    Vi MNsKOR

  • Alltfr mnga yrkeschauffrer har synproblem och vrk frn nacke/skuldra samtandra tecken p en pressad arbetssituation. Det visar ny forskning vid Hgskolan i Gvle. Text: Douglas hrbom Foto: Ove Wall

    Dlig syn hos stressade chauffrer

    16 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • Tillsammans har forskarkollegorna Leah Okenwa Emegwa och Hans Richter vid Hgskolan i Gvle, pbrjat en kartlggning av hur vra chauffrer mr. Ett par hundra arbetande taxi, lastbils och bussfrare har ingtt i studien

    ven om mnga av yrkeschauffrerna i Gvleborg i stort sett frefaller attm bra och r pfallande fysiskt aktiva, s uppger alltfr mnga att de har syn och nacke/skuldra besvr. De uppvisar ven andra tecken p en pressad arbetssituation, sger docenten i arbetshlsovetenskap Hans Richter till LEVE!.

    En del av projektet handlar om hur ofta sdana synproblem intrffar och ifall de var frknippade med muskelbesvr i nacke/skuldra. Den andra delen handlar om chauffrernas livskvalitet.

    tta av tio chauffrer upplever att bilkrningen r mycket synkrvande. Ungefr en femtedelanger att de ngon gng ser dubbelt eller ser suddigt. Nstanhlften av chauffrerna sger att de inte testat synen de senaste tv ren, alternativt att de aldrig har testat synen vilket visade sig vara fallet fr 44 procent av chauffrerna.

    Hr finns enligt Hans Richter och Leah Okenwa Emegwa mycket som relativt enkelt kangras fr att frbttra synkomforten.

    Detta r ju ocks en skerhetsfrga, d synkraven p yrkeschauffrer vid exempelvis mrkerkrning och samtidig mental eller kroppslig trtthet, ofta under tidspress, r stora. Till exempel en synunderskning och korrigerande glasgon. Enligt lagen ska bussfrare som ska behlla busskrkortet testa sin syn minst vart femte r men Leah Okenwa Emegwa menar att det borde gras oftare och att den kade kostnaden fr arbetsgivaren fs tillbaka i och med mindre sjukskrivningar.

    En av fyra chauffrer upplever samtidiga besvr med smrta, stickningar eller domningar i musklerna

    och brukade massera eller knda musklerna fr att kunna fortstta sin bilkrning. Var femte chauffr uppgav sig ven ibland tvingad att avbryta krningen p grund av muskelvrk.

    Forskarna har intressant nog funnit att muskelbesvren r associerade med synfrmgan. De som angav besvr med tillflligt dubbelseende eller suddigt seende var mer bengna att ange att de ocks upplevde muskelbesvr i nacke/skuldra.

    Frn vr tidigare forskning vet vi att den synstress som uppstr vid alltfr hga synkrav, ofta ger upphov till ont i nacken/och skuldrorna hos bildskrmsarbetare. Drfr r det inte orimligt att tro att en del av yrkeschauffrernas nackbesvr r synrelaterade, menar Hans Richter.

    Mnga av chauffrerna upplevde i vrigt sin hlsa som god. Men tv tredjedelar hade ett BMI, Body Mass Index, som

    indikerade vervikt eller fetma trots att samma individer var fysiskt aktiva minst en gng i veckan. Hgt BMI tillsammans med avsaknad av fysisk aktivitet var kopplad till en lg livskvalitet.

    Detta kan tyda p att det finns visst hlsointresse och drmed en grund fr att ka deras synfrmga och i en frlngning deras muskuloskeletala eller kroppsliga hlsa och livskvalitet.

    Hans Richters forskning rr synergonomi medan Leah Okenwa Emegwa r universitetslektor och hennes forskningsomrde finns inom belastningsergonomi och folkhlsa.

    Vi har starka gemensamma intressen och forskningen vinner mycket p ett samarbete ver mnesgrnserna. I nulget skriver vi p vetenskapliga artiklar baserat p detta material samt planerar fr fortsatta studier, klargr Hans Richter.

    ven om detta projekt i frsta hand berr yrkeschauffrer kan resultaten frn denna studie frmodligen vara relevanta ocks fr vanliga bilister som regelbundet kr lnga strckor i det mrka hstrusket.

    LeahOkenwa Emegwa Hans Richter

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

    Hllbart nu och i framtiden

    H-MRKT

  • En fldesanalys gjord av fyra studenter frn Hgskolan var inledningen till den strsta frndringen av Sder-hamnfretaget Scandymets 35-riga historia. En ver-gng frn traditionell produktion till en vl genom-tnkt strategi enligt Human Lean-filosofin.

    Fretaget gnetade p i samma hjulspr som tidigare tills kom-munens nringslivsstrateg Kent Lundqvist fick Thomas Eriksson att g med i utvecklingsprojektet Vga vilja vxa, vilket frde med sig att antalet anstllda kade.

    I samma veva hrde Anna Nsman, kommunikatr vid Hg-skolans akademi fr teknik och milj, av sig och frgade om man kunde ta hand om ngra studenter frn olika ingenjrs-program som ett inslag i den gemensamma kursen i produk-tionslogistik.

    Fyra studenter gjorde fldesanalys av vr produktion. De var vldigt engagerade och beskte oss fyra gnger. Det var spe-ciellt roligt att se hur de grvde in sig i detaljerna mer och mer. Vrt arbetsstt hade inte utvecklats mycket genom ren och studenterna hittade en rad brister. Saker stod i vgen, verktyg lg inte dr de bst borde ligga, det uppstod spill- tider nr det saknades delar och maskinerna stod inte dr de borde ha sttt.

    Flera irritationsmoment fanns och studenterna pvisade vilket dligt flde man hade i tillverkningen, funderade ut lsningar och kom till slut med flera frbttringsfrslag.

    Det var deras rapport som kickade igng oss.

    Steg tv togs med hjlp av studenter inom en projektkurs i industriell ekonomi. Dr vvde man ihop ergonomi, milj och produktion.

    Ett jttebra arbete dr de p ett mycket lttbegripligt stt visade vad som var vrdeskapande och icke vrdeskapande i vr produktion. De freslog frndringar inom de tre om-rdena vilket medfrde att vi byggde om produktionen.

    Det tredje steget genomfrdes med en dagslng kurs i tramp-bilsfabriken vid HiG (ls mer om den i LEVE! nr 2, 2015). Nstan hela personalen deltog utom ngra som befann sig p facklig utbildning under ledning av de lrare, experter och forskare som utvecklat Human Lean-konceptet frn grunden, bland andra forskaren Bengt Halling.

    Dr lrde vi oss att jobba mer strukturerat och att stta mnniskan och produktionen i centrum med kringhrande stdfunktioner ssom ekonomi, frsljning och inkp. Det vnde upp och ner p det mesta.

    Detta fljdes upp med en heldagskurs i Scandymets fabrik i Sderhamn, dr Hgskolans Human-Lean-gng gick igenom hela produktionsfldet och hjlpte alla medarbetare att se vad som r vrdeskapande och icke vrdeskapande.

    De tv dagarna var ovrderliga fr oss och r ocks ett jttebra framtida arbetsredskap.

    Thomas Eriksson berttar vidare om hur alla medarbetare sjlva engagerar sig i det utvecklingsarbete som stndigt pgr. Ett exempel r en whiteboardtavla p vilken den som anser att

    Studenterna freslog fretaget byggde omoch alla blev vinnareText och foto: Ove Wall

    18 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • I PRAKTIKENOm ett arbetsliv i frndring

    Martin Salzmann-Erikssonngot br gras, stter upp en post-it-lapp och freslr till exempel en maskinfrbttring, en ndrad placering eller ngot annat som ngon irriterar sig p eller dr man ver huvud taget ser en mjlig frbttring.

    Varje morgon samlas alla vid tavlan och gr igenom lapparna och tillsammans pratar vi igenom hur vi skall lsa problemet, om vi kan klara det sjlva eller ta hjlp externt.

    I monteringshallen sitter Janne Sundman framfr en monte-ringsmaskin. Den r helt nybyggd och har till uppgift att skra ttheten nr tv plastdetaljer smlts samman.

    Tidigare har vi vrmt delarna i tta sekunder och dr-efter haft brkdelen av en sekund att klmma ihop dem med exakt passning. Dr har vi haft problem med att pluggar har lckt beroende p att den hamnat en liten aning snett.

    Han berttar hur han diskuterade problemet med kollegerna och en av dem, Patrik Henriksen, kom ihg en konstruktion han rddat frn skrotcontainern och som blivit liggande i mnader. Det var brjan till den nya svetsanordningen dr pluggarna hamnar i exakt rtt lge varje gng. Konstruktionen r mycket enkel och det r frsta gngen Thomas Eriksson ser den i arbete.

    Janne Sundman arbetade vid Scandymet redan innan man in-frde Lean och kan sjlv vittna om frndringarna och strre delaktighet i hela produktionen.

    Det r en vldig skillnad. Bde hur man tnker, lgger upp arbetet och hur man utfr det. Sjlva har vi byggt om

    verkstaden s som vi vill och som vi tror blir bttre. Rappor-ten (frn studenterna) fick oss att tnka mycket bredare med resultatet att det blev lttare att arbeta.

    Det r en av krnorna i Human Lean-filosofin och gller p den fysiska arbetsplatsen och sttet arbetet utfrs p. Men tillgget human gller ocks att stta mnniskan i centrum, inte produkterna eller maskinerna. Det r inte vrdeskapande att g fem meter fr att hmta en varmluftspistol nr den kan ligga p armlngds avstnd.

    Arbetet har inte bara blivit lttare och smidigare sedan samt-liga medarbetare gick utbildningarna.

    Det har ocks blivit roligare sedan vi gick kurserna, klar-gr Janne Sundman varp Thomas frgar om man hade tid med den hr typen av utvecklingsarbete frr.

    Nej det hade vi inte.

    Roligare att arbeta, knsla av sammanhang, mycket eget an-svar och stora frndringsmjligheter om det behvs. Lgg till det att medarbetarnas fritid och liv vid sidan av arbetet betraktas som mycket viktig. Drfr existerar inte vertid.

    Hgskolan sitter p en guldgruva om man frvaltar och utvecklar Human Lean-utbildningen fr mindre fretag p ett bra stt. Jag kan varmt rekommendera att jobba tillsam-mans med Hgskolan, sger Thomas Eriksson och visar vidare nsta frbttring.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 19

    Thomas Eriksson Janne Sundman

  • Text och foto: Ove Wall

    Vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet r tv grundlggande begrepp i den akademiska vrlden. Oftast nmns de i samma mening. Uttrycken an-tyder att det inte rcker med att utbildningen vilar p vetenskapliga grunder och teorier. En viktig del r att den kunskap man lst in p Hgskolan ska prvas ute i verklig-heten inom frskola och skola samt under lngre tid.

    Verksamhetsfrlagd utbildning betyder att det r en riktig och viktig del av utbildningen. Man ska som student komma ut och prva teorier mot verkligheten, sger Katarina Florin som r utbildningsledare p grundlrarprogrammet.

    Till detta kan lggas de mjligheter som VFU:n frhoppnings-vis ger studenterna att hitta sig sjlva i rollen som lrare.

    Men det handlar inte bara om att de blivande lrarna tar med sig teorier ut till skolorna. De tar ven med sig erfarenheter frn verksamheten tillbaka till Hgskolan dr de kan provas mot teorierna.

    Det hjlper Hgskolans lrarutbildare att hlla sig upp-daterade med vad som hnder och frndras ute i skolorna.

    Hsten 2015 gr upp emot 1200 studenter ett lrarprogram vid Hgskolan i Gvle. Alla dessa studenter ska ha en VFU-placering ute i en verksamhet. Tanken r att studenterna ska vara p samma VFU-plats under hela sin utbildning fr att f kontinuitet, skra kvaliteten och underltta framt-skidandet.

    Det r en grannlaga uppgift menar Ann-Charlotte Wikstrm som r administratr vid det regionala utvecklingscentret i

    Utbildningi verkligheten

    20 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

  • X ln, RucX och Ewa Andersson, som r VFU-handlggare vid Hgskolan.

    Inom regionen finns generellt avtal med kommunala fr-skolor och skolor dr det ocks finns speciella samordnare fr VFU. Skolorna r inte skyldiga att ta in studenter p samma stt som andra professionsutbildningar som lkare och socionomer. Men skolorna fr genom att de gr det mjlighet att knyta kontakter infr framtida rekryteringar.

    Mot detta talar att mnga lrare redan har hg arbetsbe-lastning. Att ta sig an en student kan innebra merarbete.

    Det finns ocks mnga lrarstudenter som lser p distans och de kan komma frn hela landet, vilket betyder att VFU:n mste frlggs till ngon ort utanfr den inarbetade regionen. Vid sdana tillfllen uppstr, srskilt i storstadsregionerna,

    konkurrens dr HiG-studenterna fr vnta p placering eftersom de egna lrarutbildningarna gr fre.

    Visserligen har man hittills lyckats att placera alla studenter, men konkurrensen kar i takt med att lrarutbildningarna utkas. I det omfattande arbetet med att hitta VFU-placeringar samverkar Hgskolan med lokala samordnare bde inom regionen och runt om i landet.

    De flesta frskollrare och lrare r intresserade av vra studenter och ser dem som blivande kollegor, men i perioder av hg arbetsbelastning kan det vara svrt fr dem att ta emot en student, sger Ewa Andersson.

    De lrare ute p frskolor och skolor som tar emot lrar- studenterna kallas fr lokala lrarutbildare. De ska helst ha

    lRoSpnAktuellt i grundutbildningenAktuellt i utbildningen

    Man fr inte erfarenhet genom att lsa bcker.

    Och lrarutbildningens teorier r inte mycket vrda om de inte kan prvas och anvndas i verkligheten. Drfr r Verksamhetsfrlagd utbildning, VFU, en viktig del av lrarutbildningen. Studenterna fr d prova de teoretiska kunskaperna ute p frskolor och skolor i ett praktiskt sammanhang.

    Text och foto: Ove Wall

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 21

  • en srskild utbildning och varje r erbjuder Hgskolan mjlighet att lsa en femveckorskurs om uppdraget som lokal lrarutbildare. Kursen ges p kvartsfart ver ett r s att den ska vara mjlig att lsa vid sidan om ordinarie arbete.

    Detta r har vi omkring 70 deltagare vilket r en vldigt bra siffra. Lrare r kunskapsinriktade och vill veta mer, och vi har redan efterfrgan till nsta lsr, vilket r positivt, sger Katarina Florin.

    De lokala lrarutbildarna ska ocks knna till vad som sker inom lrarutbildningen och inom forskningen p omrdet, och inbjuds drfr till rliga regionala uppfljnings-trffar. D ker Hgskolans personal ut i regionen och hller i utbildningsdagar p olika orter.

    Till detta kan lggas den rliga Lrarutbildardagen med olika teman d alla lrarutbildare bjuds till Hgskolan.

    Under en period fram till 2019 pgr ett nationellt frsk med vningsskolor inom en del utbildningar. Hgskolan i Gvle anskte om att f delta, men fick inte det. I stllet avvaktar man utvrderingen av frsksverksamheten.

    Josefin Magnusson gr sin sista VFU p Nynsskolan i Gvle och har bara ngra dagar kvar nr LEVE! trffar henne. Josefin kommer egentligen frn Jnkping men valde att flytta till Gvle nr hon brjade lsa grundlrarprogrammet F-3, frskolan till och med tredje rskursen.

    Hr fr jag anvnda mig av alla didaktiska metoder jag ftt lra mig p Hgskolan. Man fr inte erfarenhet genom att lsa bcker.

    Sin frsta VFU hade hon p en frskola och hon minns att hon knde sig lite osker.

    Det var nya mnniskor, en ny stad och vi hade bara lst ngra veckor nr vi skickades ut p vr frsta femveckors-period. Det var nytt att st p andra sidan i klassrummet och jag hll mig lite i bakgrunden och frskte att knna in situa-tionen. Men det var vldigt roligt att se utvecklingen hos barnen!

    Andra perioden kom Josefin till en trea och nu r hon i en tva med femton elever.

    I gymnasiet lste Josefin estetiskt program med musik och inom kort kommer hon sannolikt ha god nytta ven av gym-nasietiden.

    22 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015

    lRoSpnAktuellt i utbildningen

    Josefin Magnusson

    Ann-Charlotte Wikstrm Ewa Andersson Katarina Florin Anna Eriksson Britt-Marie Sandin Andersson.

  • namn: Katarina Thyrestamlder: 45 rUtbildning: Informatrs- programmet p Hgskolan i Gvle, 2010-2013.

    Hur har dina studier vid HiG pverkat dig i ditt val av yrke och vgen dit?Jag var instlld p att arbeta inom information/kommunikation efter utbildningen, och jag arbetar nu som copywriter. Utbild-ningen gav mjligheten till fler olika yrken och jag har arbetat inom HR som gr hand i hand med kommunikation.

    Har du haft nytta av din utbildning i yrkeslivet?Jag har haft stor nytta av den.

    Vad minns du srskilt frn din studietid? Frustrationen ver att inte lra sig handgripliga verktyg inom t.ex. webbpublicering eller att kunna ta fram material. Men dessa saker r lttare att lra sig p andra stt sedan, n frmgan att kunna argumentera och ifrgastta.

    Vilka r dina framtidsplaner?Bredda mig, det finns s mycket roligt att arbeta med. Just nu tycker jag frndringskommunikation r intressant. Mycket handlar om att frst varfr, hur och till vilken nytta och bra information/kommunikation kan gra stor skillnad fr mnniskor.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2015 23

    En minut rcker intenr vi den 13 november mttes av den skakande nyheten om massakern i Paris fick vi ytterligare ett tungt och obegripligt minne att bra med oss. Drmed fick Europa sitt eget 11 sep-tember, som en journalist skrev. Vi upprrs ver det vansinniga ddandet samtidigt som det r vardag fr de flyktingar som strmmar in ver vra grnser, som flyr frn det omnskliga.

    Dessa mnniskor behver vr hjlp. Frst tak ver huvudet och mat, sedan hjlp med att bli en del av det svenska samhllet. Hr har vi inom utbildningssektorn en viktig uppgift som krver bde engagemang och uppfinningsrikedom.

    Det handlar inte om att stlla frgan vad vi kan gra utan snarare hur vi kan gra det.

    Hur kan vi lra ut svenska sprket med fackuttryck specifikt fr olika yrken? Hur kan vi validera den kompetens som flyktingarna redan har och hur kan vi ge kompletterande utbildning i form av kurser och lngre utbildningsinslag s att de fr mjligheten att bidra till utvecklingen i Sverige och bli svenska medborgare?

    Dessa mnniskor vill inget hellre n det, men mnga hinder mste vi eliminera tillsammans. Hr krvs nytnkande av oss p alla niver. Hr krvs uppfinningsrikedom som gr att vi skapar vgar framt som nnu inte finns, vgar som blir naturliga i det framtida mer rrliga och globala samhllet.

    S lt oss nu tillsammans skapa framtiden fr och tillsammans med vra nyanlnda. De frtjnar framtiden lika mycket som vi.

    D rcker det inte bara med en tyst minut.

    Rektor Maj-Britt Johansson

    Dina erfarenheter frn studietiden r viktiga fr oss att ta del av. Om du vill tillhra vrt alumnntverk s titta in hr: www.hig.se/alumn eller mejla oss p alumnkoordinator@hig.se.

    AlUMnpoRTRTTET

  • En tidning frnHgskolan i Gvle801 76 Gvle

    BesksadressKungsbcksvgen 47

    Telefon02664 85 00

    Webbadresswww.hig.se/leve

    Ansvarig utgivarePer-Arne Wikstrm

    Redaktr Ove Wall

    E-post till redaktionen owl@hig.se

    Telefon direkt02664 89 17

    Grafiskt original Avdelningen fr kommunikation och strategiska relationer, Hgskolan i Gvle

    omslagsfotoOve Wall

    Tryck Ineko, StockholmUpplaga 2 100

    Hgskolan r miljcertifierad enligt ISO 14001

    Ntet skapar inget samhlle

    Nr Hgskolan flyttade in p Kungsbck 1995 i rymliga och ljusa lokaler, var samma lokaler inte alls frberedda fr den digitala transformering av medierna som var i antgande.

    Det r inte mer n tjugo r sedan som orden klippa film rent konkret betydde ett klipp i en fysisk filmremsa. Idag klipper barn filmer i sina smartphones. Fr att inte tala om pressklippen som sks i digitala databaser idag.

    En yngre kollega berttade frtjust att hon hade hittat farfars gamla lda med foto-grafier och lnga ljudremsor som man skulle snurra mellan tv hjul. Hon skulle bara veta hur vi i min ungdom snurrade upp Beatles p skolans Grundig p rasterna, om och om igen.

    Den gngen hade massmedierna en bok-stavligen konkret betydelse, det handlade om press, radio och TV. Men transfor-meringen har inte bara handlat om den tekniska utvecklingen, den har ven fr-ndrat det gemensamma och offentliga samtalet, en viktig bestndsdel i den svenska demokratin.

    Tv tendenser hotar idag det offentliga samtalet, och i frlngningen ett stabilt samhlle med gemensamma normer, dr mngfalden av sikter ppet diskuteras och granskas: individualiseringen av informationen p ntet som grs av skmotorer, ofta med kommersiella

    intressen, och missbruket av sprket i form av trollens ocensurerade knslo-yttringar.

    I det frra fallet finns risken att vi blir inlsta i en egen bubbla som frstrker en redan skapad vrldsbild. I det senare fallet produceras invektiv utan fre- gende reflektion.

    Bgge fallen lockar fram vktarinstinkter, som infrande av censur och kontroll. I dessa dagar understryks det n mer, nr det str klart att vldsbejakande organisationer anvnder ntet som kanal och plattform fr rekrytering och planering av terrordd.

    Men ntet i sig skapar inga samhllen, det r frst i hnderna p mnniskor som det kan bli ett mktigt verktyg.

    Vad som frtjnar att efterlysas r mer av kunskaper om samhllet och mnniskans villkor, av ett kritiskt och reflekterande tnkande i humanistisk tradition. Det ger en ndvndig, om n inte tillrcklig, frutsttning i frsvaret av ett demokratiskt samhlle.

    Eva sn EkstrandLektor i medie- och kommunikations- vetenskap