Leve nr 4 - 2014

  • Published on
    25-Jul-2016

  • View
    215

  • Download
    0

DESCRIPTION

Hgskolan i Gvles tidning LEVE!

Transcript

  • Hmmm, okej, var d? smorden ger skrare diagnoser p 1177

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • Adjunkten som blev hedersprofessor i PeruGran Nordstrm brinner fr att ka intresset fr naturvetenskap. Det gav presskonferens i Sydamerika, och en hedersprofessur.

    siDAN 9

    Det unika luktminnetDofter kan skicka dig tillbaka till barndomen p brkdelen av en sekund. Johan Willander frsker ta reda p hur det gr till.

    siDAN 12

    Trtor, fredrag och ppeltrd 10 r med miljcertifikatI tio r har miljarbetet vid HiG bevrdigats certifikat. ven om det firades stort s r det bara brjan p det fortsatta arbetet.

    siDAN 16

    I detta nummer

    Nya ider fr vrden att rulla bttreVrda migrn via Internet? Javisst. Kerstin Hedborg vet hur. Och Annica Ernester vet hur man rddar liv ver telefon.

    siDAN 4

    2 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • siDAN 18

    Frskringskassan:Studenterna kapar hgarnaFrskringskassan har anstllt tta HiG-studenter fr att avverka rendehgarna. Goda erfarenheter fr samtliga inblandade.

    siDAN 20

    Praktiken hjlper en att fattaSka man lra sig att programmera robotar r det bra att ha en. Den och riktiga fretag ger studenterna verklighets-underlag fr studierna.

    Det finns tv specifika lukter som bda fr mig att minnas ngot frn lngt tillbaka.

    Det ena r doften av vrblommande slg. Det andra r blandningen av cellulosalack och en srskild sort skyddande filtkldsel som man hittar p insidan av etuier till mtliga freml. Bda dofterna tar mig omedelbart tillbaka till jmtlndska Frsn 1964. Jag var tio r och lycklig dels ver min frsta egna elgitarr och dels ver den fantastiska naturmiljn jag lrde mig tlja slgfljter, lekte, badade och snarade fisk i.

    Det r en lite mystisk knsla att pltsligt slungas tillbaka femtio r i ngra sekunder av en doft. Aldrig trodde jag att ngon forskat p det. Johan Willander tog mig ur villfarelsen, och han kan vidimera att det r just frn tiorsldern och innan som lustfyllda minnet av dofter oftast hrstammar. Och det gr faktiskt att ha denna kunskap till ngot.

    1177 r frmodligen sveriges mest knda telefonnummer efter 112. Dr sitter distriktskterskor med ett mycket stort ansvar. I ensamhet tar de dr ett frsta beslut om hur den uppringande ska fras vidare i vrden. Flera fall av missbedmningar som ftt desdigra konsekvenser och tydligt visat p brister i kommunikationen. Annica Ernesters forskning visar att man ltt kan frbttra kommunikationen. Genom att med smord och hummanden aktivera patientens lust att fortstta bertta om sina besvr kar skterskan informationsmngden och kan drmed ta ett rttare och skrare beslut.

    Har du synpunkter p LEVE! eller kanske tips p innehll s tveka inte att skicka ett mejl. Adress finns p tidningens baksida.

    I vrigt nskar vi er trevliga helger framver!

    Ove Wall redaktr

    Om att minnas

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 december 2014 3

  • 4 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • Tillmpad forskning tv jordnra exempel:

    Nya ider fr vrden att rulla bttre

    En annan stor typ kallas fr tilllmpad forskning. Dr kan det handla om att ta fram ett nytt material eller att ta reda p varfr vissa metoder fr ngot fungerar medan andra inte gr det.

    Bgge sorterna behvs, men den senare fr sgas vara lite mer ptaglig. Inte bara fr att de ofta kan ha omedelbart utslag p vra liv. Tv sdana exempel av mnga, ska LEVE! uppmrksamma hr; bda inom Akademin fr hlsa och arbetsliv vid HiG.

    Det frsta exemplet:Vid flera tillfllen de senaste ren har vi lst rubrikerna om att personer i kontakt med vrdgivaren 1177 inte ftt den hjlp de behvt. I flera fall har resultatet varit att de avlidit utan att ha ftt komma under vrd. Sdana fall, och andra som p ngot stt gtt fel, anmls enligt Lex Maria och blir freml fr utredning. Socialstyrelsen kan

    i dessa fall utdela reprimander till den vrdgivare man anser ha missbedmt patientens muntliga uppgifter.

    Min avhandling handlade om patientskerhet kontra kommunikation vid datorstdd telefonrdgivning. Sjukskterskorna dr har en vldigt utsatt position och det har visat sig att det kan bli fel med desdigra fljder. Nu ville jag och mina kolleger g vidare fr att frska ta reda p vad som skiljer misslyckade vrdsamtal frn lyckade, berttar Annica Ernester, universitetslektor i vrdvetenskap och i botten sjukskterska.

    Tillsammans med kollegerna Maria Eng strm, HiG, Ulrika Winblad Spngberg, Uppsala universitet, samt Inger Holmstrm, Mlardalens hgskola, skred hon till verket genom att skrapa ihop 26 misslyckade vrdsamtal med lika mnga lyckade.

    Vill ville ocks ha s lika fall som mjligt s en missbedmd 7rig pojke med krkningar och feber skulle jmfras med en helst lika gammal pojke med samma symptom som ftt en riktigare bedmning via telefonen.

    Att samla ihop materialet bjd motstnd. De har ftt jaga runt i hela landet fr att f tillgng till inspelade samtal till 1177 av s jmfrbart material som mjligt. Mycket strikta sekretessregler har gjort vrdchefer ansvariga fr att avpersonifiera inspel ningarna manuellt.

    Det har medfrt merarbete fr dem och jag r nog lite verraskad ver det positiva bemtande de visat. Det handlar faktiskt om fall dr deras

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 5

    Forskning kan ligga mer eller mindre nra oss vanliga mnniskor.Grundforskning r en av flera olika typer av forskning. Den kallas ocks fr nyfikenhetsforskning. Ofta vet man dr inte vart insatsen leder, allts vad man kan ha resultatet till.

    Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

    Tog reda p vad som skilde miss lyckade vrdsamtal frn lyckade.

    JU NUAktuell forskning i Gvle

  • eget arbete p ngot stt har gtt fel. Man kan ocks tolka det som att de ju faktiskt vill att allt ska bli rtt.

    Det kan tillggas att intervjuer med de vrdskande inte heller gtt att genomfra, dels p grund av nmnda sekretessregler, men dels ven drfr att mnga av dem avlidit.

    studien bestod av 26 stycken anmlda fall och lika mnga matchade kontroller.

    Ngon liknande jmfrande studie har svitt knt aldrig gjorts och nr samtalsanalyserna lades bredvid varandra kunde forskarna tydligt se skillnaden mellan lyckade och misslyckade rdgivningssamtal.

    Vi sg att det fanns en statistiskt skerstlld skillnad i anvndandet av frgor. Det handlar om att inte stlla ledande frgor av typen Har du ont i magen? utan ppna ssom Har du ont p ngot mer stlle?.

    Allts ska man undvika frgor som kan besvaras med ja eller nej. Man mrkte ocks att sjukskterskorna i kontrollsamtalen anvnde mer patientaktiverande strategier. Det betyder att de reagerade med hummanden och sm ord och sm ljud som visade p aktivt lyssnande och att man ville veta mer, som jaha, sger du det vilket gr att den vrdskande fr fritt utrymme att prata.

    Det gjorde att sjukskterskorna fick mycket mer medicinsk information att fatta sina beslut utifrn och det i sin tur ger bttre trffskerhet i diagnosen och val av vrdinsats.

    Det hade varit intressant att f hra patienternas upplevelse av samtalen men det har inte gtt. 13 av patienterna

    hade avlidit och socialstyrelsen gav inget tillstnd fr forskarna att kontakta de andra.Annica Ernester lgger till:

    Roligt nog kunde vi ven se att de bra samtalen inte tog lngre tid. Det kan vara intressant fr privata vrdfretag, som sitter p 1177 i en del ln, att knna till.

    Resultatet r givetvis mycket gldjande fr de sjukskterskor som sitter ensamma med mycket stort ansvar och tar beslut om den eventuellt fortsatta vrdinsatsen bara genom ett telefonsamtal.

    Slutsatserna har givetvis ven terkopplats till svl vrdchefer som sjukskterskor i landet.

    Ett andra exempel p tillmpad forskning vid HiG gller bot mot migrn, en neurologisk sjukdom som drabbar s mnga att den ftt beteckningen folksjukdom. Bortsett frn att det kostar vrdresurser kan sjukdomen vara mycket handikappande fr den som drabbas. Inte bara p grund av sjlva smrtan som i och fr sig kan vara helt frlamande. Det kan ven drabba personens sociala liv.

    Man kan se en otrolig besvikelse frn barn d inte mamma eller pappa

    kan flja med p grund av rdsla fr att drabbas av ett anfall. Det frekommer ocks att man som drabbad knner sig tvungen att tacka nej till annan samvaro av samma anledning, berttar Kerstin Hedborg, som i sin forskning tagit fram ett beteendeinriktat behandlingsprogram som ska hjlpa den drabbade till strre sjlvknnedom och/eller livsstilsfrndring.

    Programmet handlar om att hjlpa patienten att bli medveten om nr och under vilka omstndigheter anfallen uppstr.

    Om man blir medveten om det kan man sjlv gra ngot fr att undvika de kritiska situationerna. Det gr samtidigt att man inte ser sig sjlv som ett hjlplst offer fr sin sjukdom. Det kan hjlpa drabbade till ndvndiga livsstilsfrndringar.

    Trots att migrn r en vlknd sjukdom som beskrevs redan av Hippokrates 1400 f. Kr. Trots aktiv modern forskning r det fortfarande mycket som r oklart betrffande de bakomliggande biologiska mekanismerna.

    Teorierna har vxlat mellan att det rr sig om en sjukdom som enbart drabbar blodkrlen till det nu aktuella synsttet som innebr att bde blodkrl och nerver r involverade. Man antar att en grundlggande mekanism bakom en migrnattack r en bristande filtrering av inkommande sensoriska signaler p hjrnstamsniv, ngot som orsakar ett abnormt impulsflde till blodkrl och knselnerver med kad smrtknslighet som fljd.

    Det betyder att vra sinnen har en central roll i uppkomsten av migrn. Stress,

    Migrn, en neurologisk sjukdom som drabbar s mnga att den ftt beteckningen folksjuk-dom.

    6 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • knslighet mot fdomnen som choklad och rdvin, kan likvl som ljud eller dofter, smaker eller andra sensoriska upplevelser, trigga migrnanfall. Biologiska och miljmssiga faktorer i olika kombinationer, rftlighet och hormonella variationer r ytterligare riskfaktorer. Tillsammans gr det migrn till en mngfacetterad och drmed relativt svrbehandlad sjukdom.

    Men den metod som Kerstin Hedborg arbetade fram i sin avhandling kan sgas ta ett tidigare grepp om orsakerna till anfall.

    Behandlingsprogrammet, som r textbaserat och i avhandlingen anvndes av forskningspersonerna via Internet, har visat goda resultat trots sin synbara enkelhet. I ett nu pgende forskningsprojekt med Karolinska sjukhuset i Huddinge testas programmet i ett annat sammanhang som innebr fysiska sammankomster i grupp. D har man ocks lagt till en del som handlar om kroppsknnedom.

    Testpersonerna intervjuas fre och efter gruppsamtalen och testet ska pg ytterligare ett halvr innan det kommer till utvrdering.

    Frhoppningen r att metoden, och Kerstin Hedborgs program, ska ha effekt p mngas situation.

    Och som sagt, visst sparar det resurser fr vrden om det fungerar som vi vill, men inte minst kan man hoppas p ett bttre liv fr alla drabbade, sger Kerstin Hedborg.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 7

    JU NUAktuell forskning i Gvle

  • Semikolon om att fr det mesta gra fel

    Han lser sista ret p programmet fr professionellt skrivande och parallellt med det svenska. Dessutom skriver han sprkspalter i Hlsingstidningarna och tyckte att det var hg tid att lyfta upp och pyssla om skiljetecknet semikolon.

    Det tyckte uppenbarligen flera. Alexander Katourgi kandidatuppsats har rnt stor uppmrksamhet, inte bara i sprkinriktade medier. Det r i den han har gtt p djupet med skiljetecknet semikolons anvndning i bloggar och i tidningstexter.

    Jag visste ju att justsemikolon var kontroversiellt och drfr tyckte jag att det skulle vara intressant att se hur det verkligen anvndes, frklarar han och konstaterar atttv av tre semikolon an-vnds felaktigt.

    i bloggarna var fyra av fem semikolon felaktigt anvnda och, vilket r gnat att verraska, i nyhetsartiklarnavar faktiskt vartannat semikolon felaktigt valt skilje-tecken.

    semikolon kan anvndas riktigt p flera olika stt medan det naturligtvis kan

    anvndas fel p nnu mnga fler stt. Ett av sklen till att det s ofta blir fel kan vara att rekommendationerna ofta r bde otydliga ofullstndiga.

    Det vanligaste felet r att semikolon anvnds som kolon. Tumregeln r att semikolon anvnds fr att understryka sambandet mellan tv satser som hade kunnat vara sjlvstndiga meningar.

    Det har nu bildats rrelser till frmn fr semikolon. Bevara semikolonet, det r inte alls s svrt och r s vackert att anvnda.

    Mitt bidrag r att gra semikolon lttare att anvnda genom att peka p tre anvndningsomrden. Semikolon erstter fr, ty eller s mellan tv huvud-satser. Man kan nstan alltid anvnda semikolon i det sammanhanget. Jag gillar katter; de r sta.

    I stllet fr och, samt, men, fast samt utan. Alla de r ocks konjunktioner, men det fungerar inte alltid att erstta dem med semikolon. Jag lser inte tid-ningen; jag lyssnar p radion.

    semikolon kan ocks anvndas vid upprkningar dr man inte kan anvnda kommatecken eller dr kommatecken skulle frsvra lsningen som i Alexander Katourgi, student; Anders Larsson, lrare; osv

    Uppsatsen sgs faktiskt som s viktig av Dagens Nyheter att den gnades en halvsida i papperstidningen.

    Text: Douglas hrbom Foto: Ove Wall

    Alexander Katourgi ;iAKTTAGET8 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • I begynnelsen r iakttagelsen. Inte teorin. Nr ettaglutten ser att apelsinen flyter i tillbringaren med vatten medan den lite mindre kivifrukten sjunker d frst brjar teoretiserandet. Och d r det ltt att frklara Arkimedes princip, sger Gran Nordstrm, adjunkt i fysikdidaktik.Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

    Adjunkten som blev hedersprofessor i Peru

    NRGNGETGran Nordstrm, universitetsadjunkt

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 9

  • Direkt nr Nobelpriset i fysik tillknnagavs i brjan av oktober, det gllde uppfinningen LEDlampan, stllde Gran Nordstrm upp et litet bord i Studentcentrum med ett mycket enkelt och skdligt experiment. En handvevad generator, ngra kabelsnuttar, en omkopplare och tv lampor; den ena en vanlig gldlampa och den andra en LEDlampa. Frgan som stlldes var om man genom att veva igng generatorn kunde lista ut varfr LEDlampan var vrd ett Nobelpris.

    De flesta listade ut svaret. Det gick trgare att veva igng gldlampan och den blev dessutom varm. Allts drog den mer energi fr att lysa.

    Den hr typen av enkla, men talande experiment fyller upp alla lediga platser i korridoren utanfr fysiklrosalarna i hus 99 p campus. Magnetspolar med stora voltmeter, vacuumtankar som skdliggr vad tryckfrndringar kan stadkomma, den vlbekanta raden av hngande stlkulor en sdan som av ngon anledning str p skrivbord i tvserier fr att bertta att personen p andra sidan r psykolog) som beskriver begreppet elastisk stt. Fr att vlja endast tv av de trettio riggar han satt samman.

    Hela experimentserien Upptckarland, som tagits fram med std av Ljungbergs utbildningsfond, besktes av 2 400 barn och ett hundra lrare nr den stod placerad i det nya forskningshuset.

    Det r med barn man mste brja, det r d grunden lggs fr ett framtida intresse fr naturvetenskap. Men

    jag inser att de som hller i pengarna har svrare n jag att motivera den hllningen, sger Gran Nordstrm och tillgger att han just nu driver barnexperimenterandet ideellt d det inte ingr i hans tjnst som universitetsadjunkt.

    nd har det inte hindrat honom att vara stolt mottagare av ett fint diplom som hedersprofessor vid Universidad Andina i Peru, med en naturvetenskaplig fakultet storleksmssigt jmfrbar med hela HiG, dit han kommit med std av utbytesprogrammet LinnaeusPalme. Programmet gr det mjligt fr lrare och studenter i Sverige att ha msesidiga och utvecklande utbyten med utvecklingslnder.

    Jag hade mina experiment nedpackade i resvskor och hll mina frelsningar med bland annat hjlp

    av avklippta PETflaskor, sladdstumpar, frgkritor, sklar, vattenkaraffer, polariserande plastark.

    Frelsningarna tolkades till spanska av kolleger och jag fick hlla presskonferens och blev intervjuad i radio och tv.

    Det var lika stort fr honom sjlv som fr dem. Och liksom vid andra lrarutbyten fr man samtidigt nya vnner, stryker han under.

    Frutom med Peru har ett universitet i Botswana deltagit i utbyte liksom ett i Harare i Zimbabwe, och sedan 2006 finns ett samarbete med ett universitet i Sydafrika. Just nu befinner sig studenter frn Peru vid HiG.

    Gran Nordstrm arbetade som grundskollrare och gymnasielrare innan han kom till HiG 1994 efter utbildning vid Linkpings universitet dr han lste fysik och matematik. Intresset fr fysik triggades igng redan i grundskolan d han mtte den mystiska matematiska enheten fr acceleration.

    Formeln r meter per sekund upp-hjt till 2 och jag kan komma ihg n i dag var jag stod i mitt rum hemma och liksom kte in och ut i frstelsen av begreppet. Det var s intressant och en utmaning och det har hllit i sig.

    Det r med barn man mste brja, det r d grunden lggs fr ett framtida intresse fr naturvetenskap.

    10 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • Likt en musiker som dagligen hanterar musikaliska ider i huvudet gr Gran det med sina fysikexperiment. Ider poppar upp hur man p ngot enkelt stt och grna med vardagliga pinaler kan visa storheterna och det grundlggande lagar som styr naturvetenskapen.

    Efter en tidigare mttlig men stabil karrir som mittback i Storviks division 5lag i fotboll vergick han tack vare sina barn till orientering. Som 46ring deltog han 2001 i sin frsta 5dagarsorientering och har nu deltagit i 13 r i rad.

    Det sociala r viktigt och sedan r ju orientering vldigt kul fr bde kroppen och knoppen. Man mste vara skrpt nr man ska hitta rtt p kartan. Det finns flera personer hr p HiG som har orienterat i mnga r och som har det lttare. Det r svrt att komma in s sent i livet som jag gjort d jag inte ens visste vad grnt och vitt p kartan stod fr. Han lrde sig ocks att de bruna linjerna betyder brant lutning. Det r utveckande och jag knner att jag blivit bttre p det.

    Det samma gller inte hans musikaliska karrir som brjade med mandolin. Han vergick senare till gitarr och

    vet fortfarande INTE vart den tog vgen. Dr emot har musiken fortfarande

    dragningskraft. Det r lite sorgligt att

    jag inte lrt mig spela eller sjunga, men ibland kan det knnas konstigt framt efter

    middagen om jag inte tminstone har lyssnat p ngon musik

    under dagen.

    Hans barndom var fylld av musik, familjemedlemmar musicerade. Musiken blev tidigt en ingrediens i vardagen. Precis som han vill att naturvetenskap och nyfikenhet ska bli en vana fr barn nda frn frskoleldern. Drfr plockar han fram sina frukter och prismor och vattenkaraffer och sladdstumpar och far runt jorden.

    Samtidigt r det ett kulturutbyte. Nr den 72rige professor Jan Smith frn NorthWest University i Sydafrika som ker Sedgeway till jobbet var hr bjd jag hem honom till Storvik fr att plocka kantareller tillsammans med min pappa. Det var underbart att hra deras livliga samtal dr i skogen. Ingen frstod vad den andre sa, men frmodligen pratade de ungefr om samma sak. Sedan bjd jag gsten p stekt falu korv och potatismos, skrattar han.

    Gran Nordstrm har flera gnger ftt frgan om han inte skulle brja forska. Men han har avbjt. Han r helt tillfreds att vara lrare och pedagog och se myntet trilla ned hos sjuringen som utforskar naturen genom att dra i en spak eller trycka p en knapp.

    GRANvid sidan om

    Namn: Gran Arne Nordstrm

    Titel: universitetsadjunkt och hedersprofessor (i Peru).

    lder: 59

    Familj: gift med Gunnel samt tv utflugna barn.

    Bor: villa i Strmsbro utanfr Gvle

    Lyssnar p: vardaglig pfyllning krvs, i dagarna ofta Paul Simon och Winnerbck och mycket fr texternas skull.

    Fritid: har alltid sysslat med idrott av olika slag, p senare r mest orientering. Annars grna fiske och familjeliv.

    Tre lstips: en fantastiskt trevlig bok om Christian Birkeland som var den norrman som uppfann metoden att tillverka konstgdsel ur luft, vilket senare utvecklades vidare till Norsk Hydro. Pengarna anvnde han till att ta reda p vad norrsken var och hur det uppstod. Norrskenet berttelsen om Christian Birkeland ett bortglmt geni r skriven av Lucy Jago. Americanah, av Chimamanda Ngozi Adichie frn Nigeria, r den andra rekommenda-tionen. Sm nyanser av den osynliga rasismen i USA och samtidigt en krleksroman med lyckligt slut, vilket tilltalar Gran. Tredje tipset r Humbolts gva av Saul Bellow, vldigt vlskriven och rolig bok.

    Gran Nordstrm, universitetsadjunkt

    NRGNGET

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 11

  • Det unika luktminnet

    Du har nog varit med om det. Att du ngon gng knner en doft och omedelbart stiger ett minne fram, oftast frn barn- eller ungdomstiden, triggat av den lilla luktfrnimmelsen. Det har ett namn, det sjlvbiografiska minnet, och kan visa sig var mycket anvndbart p flera stt.Text: Ove Wall Foto: Ove Wall , Matton Subscription

    Fr en mnskligare livsmilj

    Vi MNsKOR

  • Frmga att knna dofter r mnniskans minst utforskade sinne. nd r det ett mycket viktigt sinne. Forskaren Johan Willander kan visserligen sgas prata i egen sak, men han hvdar bestmt att det frhller sig s.

    Att frlora synen kan innebra att andra sinnen mer eller mindre erstter synen. Det gr utmrkt att leva i alla fall. Men ingenting kan utvecklas och erstta vr frmga att knna lukter. Luktsinnet pverkar till exempel aptiten och ldre som frlorar luktsinnet kan drabbas av viktnedgng och nringsbrist som en fljd av snkt aptit.

    Frnvaro av luktsinnet innebr ocks frlust av ett varningssystem. Man kan inte knna om en matvara r hrsken och kanske rent av giftig, eller om gasspisen lcker, menar Johan Willander vars forskning utvecklar kunskapen om luktsinnet, vad det r, hur det fungerar och inte minst vad det kan anvndas till. Mer om det sista senare.

    Luktsinnet r enligt Johan Willander speciellt. Intryck frn de andra sinnena gr alla genom olika typer av filter innan frnimmelsen nr sina primra regioner i hjrnan.

    Tittar man p hur vra sensoriska system, vra sinnesorgan, r strukturerade i hjrnan ser man att just luktsinnet har en vldigt direkt koppling till de strukturer som rr emotion och minne.

    Det r samma delar i hjrnan, amygdala och hypotalamus, som

    hanterar bland annat paniksyndrom, depression, ngest och aggression och minnesfrmga. Han menar att den nra och direkta kopplingen gr luktsinnet speciellt i jmfrelse med de andra sensoriska systemen.

    Fokus fr min forskning r hur olika typer av stimuli pverkar vad man minns. Ett klassiskt exempel r att du gr

    p stan och pltsligt knner du en doft som omedelbart fr dig att tnka p en semestermiddag fr lnge sedan. Lite frenklat kan man sga att sdana minnen definierar oss och bidrar till att vi blir de vi r.

    Ytterligare en viktig funktion hos luktsinnet r att sknka oss njutning. Johan exemplifierar med det sparsamma njet det inne

    br att ta en god middag nr man r rejlt frkyld. Det har forskats vldigt lite p luktsinnet i jmfrelse med

    till exempel synsinnet och andra sensoriska organ. Johan Willander tror egentligen bara att det handlar om att man inte tycker att luktsinnet r lika viktigt som andra sinnen. Att det skulle bero p att forskning om luktsinnet skulle vara mer komplicerad n forskning om exempelvis synen hller han inte heller med om.

    Visserligen kan inte lukter beskrivas i ett vanligt tredimensionellt system med hjd, bredd och djup eller med frg och yta, p samma stt som ett synintryck. Inte heller kan man beskriva lukter exakt med ord och vi har inte hittat ngra beskrivbara dimensioner som kan gra oss skra p att en mottagare frsttt den doft vi har velat frmedla.

    Fokus fr min forskning r hur olika typer av stimuli pverkar vad man minns.

    Forskaren Johan Willander

    14 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • Vinexperterna gr sitt bsta, men vi r alla skapta av olika erfarenheter och egna vrderingar. Men ssom ett sinne r det nog inte krngligare att forska p n ngot annat sinne.

    sammantaget kan man konstatera att dofter talar sitt eget sprk, ngot svrfngat men livfullt. Ett intressant faktum r ocks att doftminnen ofta r frknippade med knslor.

    Ytterligare ngot intressant r att nr mnniskor fr minnen av ljud eller bilder hrrr de frn ldrarna 15 till 25 r. Men nr det handlar om minnen frn doftstimuli r det oftare emotionella minnen och minnen frn barndomen, innan tio rs lder.

    Vilket bara det torde kunna ka nyfikenheten hos mnga. nd har frhllandevis lite forskarkraft gnats t vad som kallas det sjlvbiografiska minnet, allts att minnas hndelser frn sitt vra liv, dr lukterna spelar en stor roll fr vissa typer av minnen, synen fr andra.

    Detta motverkas nu i ngon mn i ett stort projekt som Johan Willander deltar i. Nio forskare med olika specialiseringar har gtt samman fr att titta nrmare p luktsinnets unika egenskaper.

    Man kan sga att vi tar varsitt omrde. Jag kommer att gna mig framfr allt t sinnets frmga att framkalla sjlvbiografiska minnen, dr en koppling till vittnespsykologi finns, medan andra tar sig an bland annat sambandet mellan dofter och sprk, doftsinnets roll i matrelaterade beteenden samt sambandet mellan frlust av luktsinnet och demens, vissa tecken p det finns redan.

    Riksbankens jubileumsfond anslog nyligen 26 miljoner till projektet som r sexrigt och leds av Maria Larsson, professor i perception och psykofysik vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

    Skulptur: Ruin av Jens Salander

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 15

    Fr en mnskligare livsmilj

    Vi MNsKOR

  • S kunde HiG sl fast att 10 r som miljcertifierad Hgskola r ett faktum. Det firades bland annat p vetenskapligt vis med fredrag, och ett och annat mingel. Fr att inte nmna den starkaste symbolen; planteringen av ett kunskapens ppeltrd, av den sena sorten Aroma, p campus.

    Text och foto: Ove Wall

    Tio rs arbete mot en hllbar Hgskola. Vad har det gett fr resultat? Kaisu Sammalisto, universitetslektor i industriell miljekonomi och vicerektor fr hllbar utveckling, var den som startade det entrgna arbete mot en miljcertifiering enligt standarden ISO14001 som nu har lett fram till att miljledningsarbetet vid HiG hamnat i det allra versta kvalitetsskiktet, men maximalt pong tre r i rad, p Naturvrdverkets rankinglista. Ett klart bevis fr gott resultat.

    Det viktigaste r nog att vi kat medvetenheten om miljn bde bland studenterna och bland personalen samt att vi fungerat som inspiratrer till andra hgskolor som ven beskt oss fr att titta nrmare p hur vi arbetar och lra sig av vra erfarenheter, sger hon.

    En bttre ordning p transporterna har medfrt vsentligt lgre energifrbrukning som sedan 2011 har snkts med nstan en

    Trtor, fredrag och ppeltrd

    10 r med miljcertifikat

    rets miljpris gick till Ola Norrman Eriksson

    16 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • miljon kWh till 8042 788 kWh 2013, eller drygt tio procent.Kaisu pongterar att det kommer nya studenter varje r

    och att ven personalstyrkan frndras kontinuerligt. Det gr att iderna kring miljarbetet stndigt sprids.

    Det viktigaste framver r att den sociala hllbarheten och hlla miljarbetet levande.

    Transporter str fr en avsevrd del utslpp p jorden. Klimatforskarna fr sgas vara eniga om att ngot mste gras t det. I ett vlbeskt Valhall berttade Mats Lundberg, forskare p Sandvik Material Tools AB och frelsare vid HiG, om brnslecellsbilen som drivs med vtgas. Bilen krs som en vanlig bil, gr 60 ljudlsa mil p en tank och kunde i princip ha provkrts inne i aulan d den enda restprodukten r drickbart vatten.

    Ngon kanske tnker p katastrofen med vtgasluftskeppet Hindenburg nr de hr ordet vtgas, men Mats Lundberg kunde lugna dessa. Vtgastanken i bilen har provskjutits med grov ammunitions, och det enda som hnde var att gasen pyste ut.

    Vid Hindenburgkatastrofen var det inte vtgas utan diesel som fattade eld.

    i en annan sal berttade professor Bjrn O Karlsson om hur det egentligen kommer sig att jorden blir varmare, hur vxthuseffekten fungerar.

    Det sista fredraget hlls av professor Johan Rockstrm som r chef fr Stockholm Resilience Center. Han talade kring

    Vlfrd inom planetens grnser och slog bland annat fast de riktigt stora frgorna som mste lsas fr en trygg utveckling; hllbara system fr matfrsrjning, en fossilbrnslefri vrldsekonomi samt en vergng till en cirkulr ekonomi, inspirerad av ekologiskt kretslopp dr avfall ska ses som rvara och vara ltta att p olika stt kunna tervinna.

    rets miljpris, ett arbetsstipendium om 15000 kronor, gick till Ola Norrman Eriksson fr att ha strkt miljteknikmnet vid HiG inom svl forskningen som utbildningen och samverkan.

    i biblioteket stod rader av trtor beredda och universitetsadjunkt Bengt Sderhll stmde upp en helt nyskriven sng till eget ackompanjemang p fyrastrngad minigitarr.

    s till ppeltrdet som planterades mellan biblioteket och campus restaurangen. Det r inte det frsta trdet som planterats i signalsyfte. Det frsta ppeltrdet planterades av artisten Tomas Di Leva i april 1995, det andra r en ask som planterades av prinsessan Madeleine i september 2002.

    Nu var det dags fr det tredje kunskapstrd, ppelsorten heter Aroma och r sent mognad sort som r tnkt att sammanfalla med hstarnas studentankomst. Trdet planterades mellan biblioteket och campusrestaurangen av rektor MajBritt Johansson med hjlp av kommundirektr Gran Anrell och Akademiska hus Nords regiondirektr, fr vrigt en tidigare HiGstudent, Peter Bohman. Kvalitetssamordnare Helena Johansson sg till att trdet hamnade i upprtt lge.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 17

    Hllbart nu och i framtiden

    H-MRKT

  • I PRAKTIKENOm ett arbetsliv i frndring

    Frskringskassan:

    Studenter kapar hgarnaFrskringskassan i Gvle har anstllt tta hgskolestudenter som timvikarier. Efter en snabbutbildning p tv veckor arbetar de nu upp till tolv timmar i veckan med att hjlpa myndigheten att minska pappershgarna.

    Det var Frskringskassan i Uppsala som var frst med att skapa en studentpool fr att rycka in timvis. D erfarenheterna drifrn blev s goda har andra kontor fljt efter.Studenter p Ekonom, Socionom och Hlsopedagogiska

    programmet kontaktades via mejl med en frfrgan ifall de var intresserade av att hjlpa myndigheten. I brjan handlade om ngra f timmar i veckan, det utkades sedan till tta och sedan tolv timmar.

    Oliwia Kastman lser p Ekonomprogrammet. Vi gr lite enklare renden som gr fort att gra och dr

    det var mjligt att brja jobba direkt. Vi fick en intensiv utbildning p tv veckor och vi har ocks handledare p plats som hjlper oss vi behov, s vi knner oss trygga i detta, sger hon.

    i utbildningen lggs srskild vikt vid sekretessfrgorna. Vid tre olika tillfllen utbildades vi i sdana frgor, vad

    vi fr och inte fr gra, av en grupp som enbart ansvarar fr det. Det knns tryggt att kunna.

    ven om de inte direkt kommer att stllas infr sdana

    frgor i sitt framtida yrkesval, ses det som en merit att nd knna till vad som gller fr en myndighet.

    stefan Norell p samma utbildningsprogram nappade ocks p frfrgan. Han lser med inriktning mot redovisning och tycker nd att det r bra att f komma in myndigheters regel system.

    Nu r det inte ngra komplicerade renden som handhas av studenterna.

    Vi jobbar hittills med korta sjukpenningsrenden dr personerna i regel redan har tergtt i arbete, Men d de har sett att det fungerar bra s ska de ge oss lite mer befogen heter och lngre arbetstid, sger Stefan.

    Eftersom studenterna har stor frihet och arbetar d de sjlva har tid, behver inte jobbet krocka med studierna. Detta ger studenterna inkomst, och dessutom jobb med semestervikariat samtidigt som Frskringskassan, som lnge varit tyngd av stor arbetsbrda, fr hjlp att minska pappershgarna. Det visar en tendens att vxa inte minst nr vi nu gr in i influensatider.

    Text: Douglas hrbom Foto: Ove Wall

    18 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • Mycket goda erfarenheter

    Text: Douglas hrbom Foto: Ove Wall

    P Frskringskassan i Gvle ser man detta samarbete dels som ett stt att f hjlp att beta av hgen av ldre renden och dels att bttre kunna mta den kade belastningen i sjukdomstider.

    Vi vill knyta kontakter med Hgskolan som potentiell arbetsgivare och samtidigt har vi frdelen att studenterna kan jobba flexibelt via timanstllningar, sger Angelica Gabrielsson, chef fr studentpoolen vid Frskringskassan i Gvle.

    i och med att det inte handlar om personliga besk kan studenterna arbeta med renden frn hela norra Sverige. Och genom att de har olika bakgrund och lser flera olika utbildningar kan de komplettera varandra, menar man.

    Frsket kommer att pg till och med februari 2015 och sedan utvrderas. Men Angelica Gabrielsson sger att erfarenheterna hittills r mycket goda.

    Det finns stora mjligheter fr de studenter som extrajobbar hos oss att hitta jobb nr de examineras ut eftersom Frskringskassan finns p mnga stllen.

    Stefan Norell och Oliwia Kastman

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 19

  • att fattaText och foto: Ove Wall

    Praktiken hjlper en

    20 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

  • Att praktisera sina kunskaper ute p ett fretag innebr inte bara att utbildningen fr verklighets- frankring. Det fr mig ocks att inse varfr jag ska lra mig allt det vi gr p utbildningsprogrammet, sger andrarsstudenten Matilda Persson, blivande automationsingenjr.

    Frst en kort historik: industrialiseringen av vstvrlden brjade i mitt av 1800talet. Nsta stora steg var att industrin elektrifierades. Den tredje fasen var datoriseringen och nu r vi framme vid, som den kallas, Industri 4.0, d vi frvntar oss att maskinerna sjlva ger sig ut p internet fr att ta reda p sdant de behver fr att kunna fullgra sin uppgift.

    Att det hr teknikskiftet samtidigt innebr en frndring av ingenjrsrollen r ett ltt understatement. Detsamma gller ven sjlvfallet utbildningen. Drfr r det en mycket bra id att utbilda i samverkan med den industri som ligger i framkant av samma utveckling och som behver se ver sin framtida personalrekrytering. Vid Hgskolan i Gvle ges fyra program som Coop: ingenjrsprogrammen inom energisystem, maskin och automation samt inom miljteknik.

    Robotarna r hr fr att stanna, ven de sm p tv ben som kan prata och dansa och som ger studenterna mjlighet att va programmering, och automationen gr framt i rasande tempo. S mste ocks utbildningen av de personer som ska programmera utvecklingen.

    Det r inte mjligt att tcka in alla omrden som automatiseras just nu. Man brukar skilja p process, industri och fastighetsautomation, med olika behov och frutsttningar. Inom fastighet handlar det mest om vrme, ventilation och belysning och viss skerhet. Det spelar vl ingen strre roll om det r ngon grad upp eller ner. Men skulle det ske inom processindustrin kan ett litet fel kosta massor av pengar, sger programansvarige Niclas Bjrsell.

    D automationen pgr inom mngder av omrden innehller ocks programmet motsvarande bredd. Matematik, elektronik, programmering, mtteknik, maskinteknik, robotik med mera varvas i den fyrariga programvarianten med fyra stycken tio veckor lnga praktikperioder p ngot fretag.

    Att ska till jobbet r precis som att ska vilket jobb som helst. Fretagen annonserar inom Hgskolan och hugade studenter skickar CV och personligt brev och kallas frhoppningsvis till intervju.

    Matilda Persson nappade p BillerudKorsns som tillverkar olika typer av kraftpapper. Matilda lser andra ret och har gjort sin frsta praktikperiod d hon fick flyta runt p sju olika avdelningar med vitt skilda uppgifter. En handledare ser till att finnas till hands.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 21

    LROsPNAktuellt i grundutbildningenAktuellt i grundutbildningen

  • 22 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014

    Frutom att praktiken ger nrhet till verkligheten ger den en annan mjligen mindre knd vinst.

    Man blir mer motiverad till studier och frstr varfr man lser just den hr eller den hr kursen eftersom man fr se p riktigt vad de r till fr. S blir det ett vlkommet avbrott i pluggandet. Jag ser ver huvud taget inga nackdelar med coop.

    Till detta kan man naturligtvis tillgga att man skapar kontakter med arbetsgivare liksom att arbetsgivaren fr tillflle att se vad man gr fr.

    Och jag blev direkt erbjuden ett sommarvikariat p 10 veckor till.

    Matilda rknar med att f en mer specialiserad utbildning d hon kommer ut i arbetslivet p riktigt.

    Den hr utbildningen r s bred att jag inte behver bestmma nu vad jag ska arbeta med. Frn brjan var jag mest intresserade av styrningen av robotar, men nu r det mycket nytt inom el.

    Matematiken r inte den lttaste, men det r ett mne som ligger fr henne s det har inte bjudit ngra hinder.

    Mikael strid, tredjersstudent som gr sina praktikveckor p F AB, ett av landets strsta teknikkonsultfretag, hller helt med om allt som Matilda sger och lgger till att han tycker att lnen, som ska motsvara ungefr en lrlingsln, r bra.

    Och den ligger faktisk lite hgre n vad studielnet skulle bli fr motsvarande period. Dessutom ger det ju inga studieskulder.

    En klar frdel fr den som gtt en cooputbildning r, menar Mikael, att man r betydligt mer sjlvgende nr man avslutat studierna. ven om F ser till att komplettera kunskaperna hos nytillkomna konsulter blir omstllningen enklare bde fr fretaget och den nyanstllde som lst coop.

    Mikael strid kommer frn Stockholm och har redan hunnit arbeta ngra r efter gymnasiet.

    Jag jobbade som rrmokare och det var ett vldigt slitigt jobb, inte minst fr knna, s jag funderade p vad jag skulle kunna gra i stllet och s hittade jag den hr utbildningen.

    Tillbaka p Niklas Bjrsells kontor pratar vi om jobbchanserna fr automationsingenjrer. Niklas visar p datorn, gr in p Platsbanken och skriver in ordet automation i skrutan. Ut rasslar ver 300 platser ver hela landet, och ytterligare ngra utomlands.

    Med den hr utbildningen kan man jobba nstan var som helst. Automationstekniken utvecklas ver hela jorden och det krver fler ingenjrer.

    ingenjrsutbildningar brukar rknas som dyra i jmfrelse med teoretiska utbildningar. Maskiner r dyrare n bcker.

    Men dels har vi som hgskola bra priser frn tillverkarna d de grna ser att vi arbetar med deras utrustning. Sedan har fretag sponsrat oss p utrustning och den anvnds ju inte enbart inom det hr programmet. P det hela taget gr det att utbildningen kan ges med moderna och aktuella verktyg. Stdet frn industrin r vldigt bra och man bidrar ju till utbildningen inte minst genom att avstta en person som handledare till studenten.

    Utbildningen r som nmnt bred. Det beror inte p att man ska behva vara experter p allt.

    Men som automationsingenjr ska man ha s pass bra kunskaper att man obehindrat kan prata med experter p olika omrden, till exempel med en dataprogrammerare, och frst vad som sgs.

    Matilda Persson

    Mikael Strid

    LROsPNAktuellt i grundutbildningen

  • En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 23

    En intensiv tidi slutskedet p ret pgr ett intensivt arbete med att frbereda den verksamhet HiG ska bedriva under 2015. Antagning av vr-terminens studenter pgr fr fullt, anskning av forskningsmedel lika s och arbetet med Hgskolans verksamhetsplan och budget fr kommande r r inne i sitt slutskede. I r r det extra svrt att planera volymen p utbildningen eftersom det extra antal utbildningsplatser som HiG fr tilldelat av regeringen blir knt frst nr regleringsbrevet kommer i december.

    Budgetproppen kom i oktober. Det enda vi vet frn den r att Alliansregeringens aviserade neddragningar av utbildnings- anslaget till majoriteten av landets lrosten, inklusive HiG, ligger fast.

    Men 5.000 nya utbildningsplatser ska frdelas mellan landets lrosten. Knappt hlften av platserna ska g till bristutbild-ningar och resten fr anvndas fritt och regeringen har ftt veta hur mycket vi kan utka lrarutbildningarna och utbildningarna till sjukskterska och specialistsjukskterska. Vi har ven med hjlp av vra lokalpolitiker uppvaktat departementet och berttat om vilka srskilda behov av utbildningsplatser som vrt ln har. Vr frhoppning r att regeringen r villig att lta oss vara den motor i utvecklingen av lnet som vi ser som vr roll.

    samtidigt med frberedelserna infr nsta r, pgr arbete med att dokumentera Hgskolans verksamhet under 2014. Det r ett omfattande arbete som involverar och spnner ver alla verk-samhetsomrden som beskrivs i rsredovisningen. Nr doku-mentet/manuset r slutligt fastslaget av Hgskolestyrelsen ges det layout av HiG:s egen atelj och skickas drefter till tryckeriet. Nr man sedan hller det omkring 60-sidiga dokumentet i han-den brukar det vara ltt att knna sig stolt ver vad Hgskolans medarbetare och studenter stadkommit tillsammans.

    Rektor Maj-Britt Johansson

    Stort stipendium!Nrmare en och en halv miljon kronor belnas Jens Eklinder-Frick med fr sig avhandling som lades fram i vras. Stipendiet ger tre rs full tckning fr fortsatta studier.

    Jens Eklinder-Frick presenterade i vras som doktorand i fretags-ekonomi vid Hgskolan i Gvle sin avhandling om det sociala kapitalets roll i fretagsntverk, Sowing Seeds for Innovation. Det rr sig om studier av klusterinitiativ och regionala strategiska ntverk dr fretag skapar relationer fr att dela p resurser och skapa innovativa miljer. Hans forskning ingr i ett strre projekt som kallas SLIM, Systemledning fr innovativa miljer och kluster-processer i norra Mellansverige.

    stipendiet betyder att jag nu kan gna betydligt mera tid t min forskning. Jag kan meritera mig ytterligare och sikta mot att bli docent.

    Om valet av honom fr stipendiet sger han: Jag har redan publicerat mig en hel del. Jag hade vidare en bra forskningsplan och jag fortstter nu att forska om det jag skrev i min avhandling: hur styrningen av klusterorganisationer skapar frutsttningar fr innovationer.

    Hans handledare var professorerna Lars Halln och Lars Torsten Eriksson. Jens arbetar nu som adjunkt i fretagsekonomi vid Hgskolan i Gvle.

    KORT & GOTT

  • Det hllbara biblioteket

    Nyss firade vi tio r som miljcertifierad. I vrt vackra bibliotek hll arkitekt Hans Tirsn ett fredrag om bibliotekets hllbara arkitektur. Utgngspunkten var de tre egenskaper som den romerska arkitekten Vitruvius definierade fr 2000 r sedan; anvndbarhet, hllbarhet och sknhet. Biblioteket har ritats utifrn dessa tidlsa krav och det har gett resultat. Sedan invigningen fr tta r sedan har biblioteket varit den attraktivaste platsen p campus. Byggnadens form betonar rollen som kunskapsarena, den hga spanfaktorn och de mnga sittplatserna har gjort biblioteket till en social medelpunkt.

    Hllbarhet behver inkludera samhllets alla funktioner. Darryl Macer, grundare av Eubois Ethics Institute, har skapat metaforen den hllbara stolen som frklarar hur. Stolen har fyra ben fr balans och stabilitet mellan ekologisk, ekonomisk, social och kulturell utveckling.

    Till det kulturella benet hr biblioteken. Biblioteken kan tyckas vara sjlvklara idag och ses av oss svenskar snarast som en mnsklig rttighet, men de r viktiga att vrna. Att lta sig inspireras av bcker hr ihop med bildning. Bildning ska inte bara utveckla kunskap och frstelse, utan ocks

    personlighet och mognad. Den amerikanska juristen och filosofen Martha Nussbaum skriver att varje student behver kunna delta p ett intelligent stt i diskussioner om skillnader och likheter mellan mnniskor fr att kunna skapa ett gott samhlle. Vi behver fra en kritisk diskussion bde om vr samtid och vilken framtid mnskligheten ska strva mot.

    Avslutningsvis en pminnelse om den indiske matematikern och bibliotekarien S R Ranganathans (18921972) fem biblioteksvetenskapliga lagar:

    1. Bcker r till fr att anvndas

    2. Till var och en hans eller hennes bok

    3. t varje bok dess lsare

    4. Spar lsarens tid

    5. Ett bibliotek r en vxande organism

    Ranganathans lagar kan anvndas ven i dagens informationssamhlle. Rtten att lsa mste glla alla. Lsning r en frdighet och aktivitet som ger kunskap, bild

    ning, utbildning, information och delaktighet.

    Ett hllbart mnskligt samhlle behver bibliotek och lsning!

    En tidning frnHgskolan i Gvle801 76 Gvle

    BesksadressKungsbcksvgen 47

    Telefon02664 85 00

    Webbadresswww.hig.se/leve

    Ansvarig utgivareElisabeth Daunelius

    Redaktr Ove Wall

    E-post till redaktionen owl@hig.se

    Telefon direkt02664 89 17

    Tidningsdesign Forma Viva, Linkping

    Grafiskt original Avdelningen fr kommunikation och strategiska relationer, Hgskolan i Gvle

    OmslagsfotoOve Wall

    Tryck Ineko, StockholmUpplaga 2 100

    Hgskolan r miljcertifierad enligt ISO 14001

    Maivor Halln Bibliotekschef, Hgskolan i Gvle