LEVE! nr 3 - 2014

  • Published on
    25-Jul-2016

  • View
    228

  • Download
    0

DESCRIPTION

Hgskolan i Gvles tidning LEVE!

Transcript

  • Snart r jag myndig

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • Mobbning ett s viktigt mneHon tnkte bli barnsktare. Nu forskar hon om mobbning.

    sidaN 9

    HiG utbildar sjukskterskor i KinaKina behver fler sjukskterskor. Drfr bad de HiG starta utbildning i Kina.

    sidaN 12

    Fretagskultur viktigast fr framgngAtt vara mer intresserad av kundtrygghet och kundnytta n affrer r en av hemligheterna med framgngen fr Hasse Anderssons fretag.

    sidaN 18

    I detta nummer

    Hlsingegrdar ett minne fr livetI ett par hundra r har de fantastiska vggmlningarna sttt emot klimatet. Men nu mste ngot gras. HiG engagerar sig i vrt senaste vrldsarv.

    sidaN 4

    2 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • sidaN 20

    Dyrt att vara efterklokVikten av ett kritiskt frhllningsstt kan inte nog understrykas i den akademiska vrlden, skriver professor emeritus Lars-Torsten Eriksson.

    sidaN 24

    Behovet av kriminologerUtredningskriminolog r ett framtidsyrke. HiG-professorn Jerzy Sarnecki berttar varfr.

    Pengarna gick till fester stmplas som vrldsarv

    De mnga fastigheter som ingick i miljonprogram-met, den stora bostadssatsningen som pgick 1965-1974, har kommit allt nrmare en mycket kostsam upprustning. I HiG:s frsta forskarskola Reesbe har ett antal doktorander tagit p sig uppgiften att fundera ut hur det bst ska ske med tanke p milj, energi och material. (Se LEVE! nr 1-2014.)

    Miljonprogrammets fastigheter r omkring fyrtio r gamla.

    det finns ett tusental s kallade Hlsingegrdar i vrt norra landskap. De har sttt dr i omkring ett par hundra r. Vi talar om fantastiska grdar med motivmlade tapeter och vackra utsmyckningar i hela byggnader som enbart anvnts till fest. Sju av grdarna utsgs i vras till att representera alla de andra p UNESCO:s vrldsarvslista.

    De har sttt emot seklers pfrestningar mycket vl, men om hrnet vntar klimatfrndringar och mer extrem-vder. Vi gr mot ett mer engelskt klimat, varmare och bltare.

    Hur fastigheterna och inte minst de unika handmlade tapeterna ska skyddas mot detta ska forskare vid HiG frska ta reda p. En vrdsarvsstmpel innebr att objektet ska rddas t framtiden.

    Men grdarna ska inte bli ngot nytt Skansen. Det ingr ocks i uppdraget att bra kritiska glasgon fr att problematisera miljn och historien runt grdarna. Infallsvinklar saknas inte.

    det r precis som professor Lars-Torsten Eriksson ppekar p annan plats i detta nummer: det r dyrt att vara efterklok!

    Ove Wall redaktr

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 3

  • Hlsingegrdar ett minne fr livet

    4 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • de flesta r byggda p 1800-talet, men mnga r betydligt ldre, och de r i egentlig mening makalsa i sin dekorativa prakt. De finns i ett drygt tusental. Sju av dem har utsetts att representera vriga och dessa finns numera p Unescos vrlds-arvslista. Drmed gller det att leva upp till de kvalitets- och frvaltnings-krav som Unesco stller. Grdarna ska bevaras i bra skick fr eftervrlden. Grdarna r fortfarande privatgda, men med hjlp frn Region Gvleborg, Lnsstyrelsen, Lnsmuseet och Hg-skolan i Gvle vill man skapa en std-jande organisation fr bde bevarande och utveckling av grdarna och verk-samheten.

    I motsats till Dalarna, dr grdarna ofta styckades upp i generationsskif-tena, har grdarna i Hlsingland hllits intakta d ldste sonen i regel har tagit ver. Det har gjort att grdar blivit i mnga fall mycket stora, sger Olle Wngster, projektledare och utveck-lare i Region Gvleborg.

    Man kan ocks tnka sig att det funnits ngon del konkurrens bland bnderna. I och med att grdarna blev stora kunde man omvandla det man inte sjlva be-hvde till inkomster. Skog och lin var stora kllor till extrapengar.

    Det speciella med Hlsingegrdarna r att en avsevrd del av inkomsterna har lagts p det egna boendet, ofta i form av specialinredda och konstfullt smyckade festlokaler som enbart togs i bruk vid vldigt speciella tillfllen, som till exempel dop och brllop.

    Det r dessa lokaler och traditionen runt dem som r krnan i vrldsarvet.

    Man anstllde konstnrer fr att tcka varje centimeter av vggarna med all-skns motiv. De kom ofta frn Dalarna dr kurbitsmleriet var tradition. Kurbits i form av fantasivxter och blomrankor finns ven i Hlsingland, men ofta har mlarna ftt lra om och har anpassat sig till Hlsingebndernas viljor.

    LEVE! fljde med Jan Akander, forskare i byggteknik vid Akademin fr teknik och milj, till grden Pallars i Lnghed i Alfta. Grden bestr av tre-fyra bygg-nader, ett strre bebott boningshus, ett stall samt tv mindre byggnader varav den ena r freml fr Jans under-skning.

    det frsta rummet vi kommer in i bestr av en eldstad, tre korta sittsngar i var-sitt hrn och med naket trgolv. Lyfter man blicken kan man konstatera att varje liten yta av vggarna r motivm-lad. Det r fantasifulla bilder i naivis-tisk stil frn olika svenska stder, dri-bland Gefle. Vi lyckas inte orientera oss i motivet och nr vi tittar p bilden frn Lappmarken inser vi att konstnren frmodligen mlat svl de hstlika renarna som stderna p hrsgen.

    Vem som gjort just dessa mlningar vet man inte. Han kallas n s lnge Blmlaren (inte att frvxla med konstnren Eugne Jansson med samma

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 5

    Mitten av 1800-talet innebar ett uppsving fr bnderna i Hlsingland. Grdarna var stora, skogen och linet gav gott om extrainkomster. Men pengarna lades inte p hg. Ingen annanstans i vrlden har fria bnder lagt sina inkomster p att skapa vackra festlokaler. Nu har de blivit vrldsarv och dr kommer Hgskolan i Gvle in.

    Text: Ove Wall Foto: Ove Wall och Jacob Dahlstrm

    JU NUAktuell forskning i Gvle

  • tillnamn) p grund av den myckna an-vndningen av indigobltt och det finns hopp om att en jmfrelse med pigment i andra hus eller p signerade mlningar ska kunna sl fast konstnrens identitet.

    detta r inte en sak fr HiG. Jan Akanders uppdrag denna dag r att placera ut ett antal fuktmtare i och under huset. Man kan tycka att grdarna som sttt nstan orrda i tv hundra r ska kunna fort-stta att gra det. Men s enkelt r det inte.

    Utifrn de frestende klimatfr-ndringarna, vrt klimat gr mot det brittiska som r bde varmare och fuk-tigare, stlls andra krav p hantering. Vi har hrt att vid hastiga vderom-byten har fukten runnit lngs tapeterna i hlsingegrden Kristofers i Stene utan-fr Jrvs.

    En annan skillnad r att om lokalerna frr oftast stod helt tomma tar de i dag emot grupper av beskare dr var och en p-verkar luftfuktigheten. Hur stor inverkan detta har ska hans sm digitala givare bertta. Fyra av dem placeras inomhus och den femte precis mitt under huset i krypgrunden.

    Givarna samlar in data om tempera-tur, klockslag och relativ luftfuktighet. Dessa data kommer sedan att jmfras med besksstatistik och p det sttet fr vi reda p hur mycket beskare p-verkar inneluften.

    2012 bildades en liten grupp vid Hgskolan. Syftet var att se vad HiG och grdarna kan gra fr varandra. I slutet av maj 2014 fretog man en tv-dagars bussresa runt till grdarna och avslutade med ett seminarium fr att klcka ider.

    Vi var ett tiotal personer, lrare och forskare som deltog, Det var entusiaster som gjorde det p sin fritid och det var vldigt givande, sger sa Morberg, som r samordnare fr gruppen.

    Hon berttar om den frelsningsserie som gavs frra hsten tillsammans kommunala Konstcentrum. mnet var Critical Herredagen Studies som inne-fattar arkeologi, historia, sociologi, ekonomi och arkivstudier.

    Det handlade om att problemati-sera bilden, av i det hr fallet Hlsinge-grdarna, och se vad som finns bakom ytan med stora vlsktta hus, bljande

    linflt och bl himmel. Det r inget nytt Skansen och det finns mnga andra bilder att komplettera och fr-djupa med.

    Trots sknheten i grdarna handlade det om ett utprglat klassamhlle. Dr finns uppslag till sociologiska studier. Ngon demokrati rdde inte och rikedom kunde styra beslutsfattandet. Storhets-tiden runt mitten av 1800-talet sam-manfll med folkskolereformen 1842 och gemensamhetsbyggnader, som till exempel skolor, uppfrdes av dem som hade tillgng till mycket skog. Man kan frga sig hur mycket rikemansbnderna pverkade undervisningen.

    att samhllena var starkt patriarkala och att en manlig heders- och romoral dominerade har historielektorn Agneta Ney, tidigare HiG, slagit fast i Byggelse-historisk Tidskrift. Liksom att det mest grundlggande nr det gllde jordgande var slkttnkande och prestige.

    Hgskolebiblioteket har samman-stllt en diger biografi ver grdarna, bestende av tidningsklipp, bokutdrag och annat tryckt material som kan ligga till grund fr ytterligare ider.

    6 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • Ekonomer kan naturligtvis ocks komma i frga fr fortsatt och utvecklad turism och besksnring. Olle Wngster tror starkt p att just den delen kan utvecklas mycket.

    Hlsingegrdarna r nnu ganska oknda fr mngder av mnniskor.

    att lta grdarna ing i historieunder-visningen i grundskolan r ett av de starkaste nskemlen han har. Kunskap om detta stora kulturarv kan d fr-djupas i grunden och samtidigt lgga grunden fr fortsatt intresse. Hans skulle ocks grna se att projektet Hlsingegrdar skulle engagera HiG:s samtliga akademier.

    annika Gullberg r utbildningsledare fr Trdgrdsmstarprogrammet och hon deltog ocks i den bussresa runt till grdarna som arrangerades i vras.

    Naturligtvis blir det ju byggnaderna och mlningarna som str i centrum fr uppmrksamheten, men det finns ju en omgivning ocks som jag tycker borde uppmrksammas. Nu fr tiden har grdarna inte samma utseende, till exempel hade de skert inte samma slta grsmattor innan automatiska grsklippare fanns. D man slog med lie frodades en helt annan typ av vxtlig-het runt grdarna, med arter som inte klarar dagens hrdhnta behandling.

    Jan akander petar in den sista fukt-mtaren fasttejpad p en str, in under huset. Den hamnar precis i mitten. Om ett par mnader ska han tmma mtarna p data frsta gngen. Om ett r r datainsamlingen klar. D har man ett bttre underlag till frstelsen av hur besksnringen pverkar miljn fr de gamla byggnaderna och ml-ningarna.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 7

    JU NUAktuell forskning i Gvle

  • Tv avhandlingar om skrivandeTv olika typer av skrivande r freml fr varsin avhandling som nyligen lagts fram.

    i den ena slr Katharina Andersson, filosofie doktor i svenska, fast att pojkar i grundskolan inte alls r dliga p att skriva trots att PISA-underskningar hvdar att deras knsuppdelade jm- frelser visar detta. Katharina Andersson menar i stllet att problemet just r att man delar upp mnskligheten i tv delar, efter kn, och drar slutsatser av det.

    Det finns s mnga andra faktorer n kn som pverkar. Vad man har fr fr-ldrar, hur familjens livssituation ser ut, hur den mr, utbildningsnivn och den ekonomiska situation som frldrarna har, allt pverkar skolresultaten.

    Katharina har sett att pojkar i hg grad refererar till andra texter, allt frn barn-bcker till dataspel, nr de skriver.

    Alla dessa texter finns i deras huvuden och de kan anvnda sig av dem. Men det vrdestts inte eftersom det inte str i kursplanen dr andra kriterier gller. Jag hoppas att min avhandling kan bredda synen p skrivkompetens.

    Mats Hyvnen har synat lokalpressens syn p sig sjlva i ett historiskt perspek-tiv. Han ser fyra karaktristiska perioder. Den framfr allt auktoritrt politiska och uppfostrande fre andra vrldskriget.

    Fram till 1960 minskade det politiska inflytandet och teleprintrarna gav lokal-pressen samma mjlighet till vrldsrap-portering som New York Post. Svansf-ringen blev hgre trots att ngon gransk-ning av makten inte fanns frrn efter 1960 d begreppet oberoende journalis-tik blir idealet.

    Sedan 1990 har man tergtt till den lokala nyhetsfrmedlingen. Man skriver i

    dag att man inte lngre frmedlar hela vrlden, utan att man finns hr fr din skull. Man str p lsarnas sida, menar Mats Hyvnen och leker med tanken:

    Som medborgare r det kanske inte det man vill hra utan att tidningen r en oberoende granskare av makten, att sjl-va journalistiken r affrsidn.

    avhandlingen gnas ven t framtiden. Man pratar om att tidningar dr i internet-ldern. S pessimistisk r inte Mats Hyvnen.

    Dagstidningar utan journalistik vore inte historiskt unikt. Man kan frstlla sig att journalistiken hittar nya former och lsplattan kan bli rddningen. Om lsarna hittar dit kommer annonsrerna ocks att gra det.

    Text och foto: Ove Wall

    Mats Hyvnen Katharina andersson

    iaKTTaGET

    8 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • Som 4-ring kom hon 1973 till Sverige efter att, med sin familj, ha flytt frn Pinochets militrjunta i Chile. Som artonring flyttade hon tillbaks till Santiago efter att ha slutfrt gymnasiestudierna fr att tta r senare tervnda till Sverige.

    Text: Ove Wall Foto: Britt Mattsson

    Mobbning ett s viktigt mne

    NRGNGETPaula Larsson, adjunkt och doktorand

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 9

  • Nr man byter land hamnar man ocks i en ny kultur. Mnniskosynen, och inte minst kvinnosynen, i Chile var s annorlunda n den jag vxt upp med. Jag vill inte flytta tillbaka igen, sger doktoranden Paula Larsson som inom ett r rknar med att ha avslutat sin forskarutbildning med god tidsmarginal. mnet fr avhandlingen r mobb-ning. Frn att frsta ret under av-handlingsarbetet sam- tidigt arbetat full tid med under-visning vid HiG, r hon nu det sista ret helt befriad frn un-dervisning.

    Jag tycker att det r jttekul att undervisa, men samtidigt r det sknt att kunna fokusera p det jag just hller p med och forskningsarbetet har varit vldigt intensivt men jtteroligt. Sedan gr man ju ner en hel del i ln under den omstndigheten frsts. Men det fr g, sger Paula Larsson nr vi trf-fas p cafet i Studentcentrum.

    att mnet blev just mobbning var nog mest en slump, menar hon. Efter ett antal r som lrare och sedermera mas-terstudent kom hon att intressera sig mer fr fenomenet mobbning, ngot

    som hon allts har fortsatt med som doktorand.

    Paula har i ngra r sttt fr den akade-miska delen i vad som kommit att kall-las fr Gvlemodellen. Det r ett myck-et framgngsrikt stt att arbeta mot mobbning och krnkningar, omtalat lngt utanfr kommunens grnser, som arbetats fram av henne, Brottsfrebyg-garna i Gvle, BIG, samt kommunens Barn & Ungdom.

    Tanken var att utg frn den regerings-rapport, som bland andra professor Peter Gill vid HiG fick i uppdrag av regeringen att ta fram fr ngra r se-dan, om vilka handlingsplaner mot mobbning som fungerar respektive inte fungerar. Den rapporten visade bland annat att metoden med kamrat-stdjare, som vldigt mnga skolor anvnde sig av, tvrtom kunde ha fr-vrrande effekt p mobbningen.

    En av rapportens slutsatser var att det inte finns en enda generell modell som fungerar verallt, utan att varje skola mste bygga sitt arbete utifrn sina egna frutsttningar. Gvlemodellen har ntt stor framgng. Uppfljande enkter till eleverna visar till exempel att ingen elev p en av de allra stki-gaste skolorna i Gvle knner sig utsatt fr ngon krnkning. Eller som en mel-lanstadieelev sger i en tidningsintervju nyligen: Man ser inte ens ngon som rker.

    den s kallade Gvlemodellen ska nog mer ses som en skiss fr hur man p skolorna ska lgga upp arbetet, sna-rare n vad arbetet innehller. Den om-fattar frn i r ett tjugotal av Gvles skolor. Nr forskarutbildningen r spikad och klar hoppas Paula f medel till en strre utvrdering av projektet fr att ta reda p hur man har arbetat p de skolor som det gtt s bra fr.

    Vgen dit har inte varit rak. I gymnasiet lste hon Barn & Ungdom, tnkte ar-beta p dagis och tyckte att det verkade roligt att jobba med barn.

    alla tycker det r frskrckligt, nd finns det.

    10 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • Men det var innan jag fick fem egna, skrattar hon.

    Mycket r svrt att veta nr man r femton.

    Efter gymnasiet kte hon tillbaka till Chile i akt och mening att lra sig spr-ket och lra knna sina rtter. Nr man kommer till ett annat land som barn med mamma, pappa och sys-kon tappar man en del av sina rtter. Vi hade inga kusiner, mor- eller farfrld-rar. Familjen bestod bara av oss. Det var viktigt fr mig att frst varifrn jag kom fr att kunna frst mina fr-ldrar. Men nnu var inte juntan borta och demonstrationerna mot den pgick fr fullt.

    Jag var sjlv med och protesterade p Santiagos gator och fick uppleva bde trgas och vattenkanoner.

    i Chile r skolan tolvrig och inga gym-nasiestudier frn Sverige fr rknas. Drfr fick hon g om motsvarande gymnasiet och d det inte fanns olika linjer att vlja bland lste hon som alla andra natur- och samhllsvetenskap.

    Hon bildade familj och fick tre barn men insg allts att hon ville tervnda till Sverige. Varfr hon till slut valde en forskar-bana sger hon sig ha lite svrt att svara p. Men efter viss eftertanke sger hon nd:

    Jag tycker att det r roligt att ta reda p saker. Och med ett s hr vik-tigt mne knner jag ocks att jag verkligen kan gra ngonting. S kan man ju lgga till att jag r vldigt social och nu fr jag tillflle att trffa mnga mnniskor.

    Mobbning r ursprungligen ett begrepp inom zoologin och betecknar fenome-

    net dr en flock djur sluter sig samman mot, eller tillsammans ger sig p, ett djur fretrdesvis av en annan art som det antar frsker trnga sig in. Skator syns till exempel ofta i rollen som mobbare gentemot andra fglar och inte sllan ven katter. Begreppet hrstammar frn ordet mobb och inlemmades i det svenska sprket av mngrige radio- och tv-doktorn Peter-Paul Heinemann 1969 i och med att apartheid brjade uppmrksammas. Han sg mobbning som det frsta steget mot apartheid.

    Mobbning, srskilt av barn, r ngot som verkligen berr. Det r ett globalt fenomen och det sorgliga r att det inte frsvinner. Vi har det inte bara i sko-lorna, utan det frekommer ven p arbetsplatser och p akademier, dr man tycker att mnniskor ska vara mer upplysta, men dr r det inte bttre. Alla tycker att det r frskrckligt, nd finns det.

    Hon har sjlv inte varit utsatt fr mobb-ning, dremot fick hon i en mindre svensk by frst att mrkt hr och bruna gon inte gjorde henne till riktig svensk.

    Nu bor hon med man och barn mitt i Gvle och letar hus. Hon glds t att slippa det dagliga pendlandet, tid hon till exempel skulle kunna gna t mleri, men som hon sger sig utnyttja till att gra ingenting. Att skriva avhandling krver sitt engagemang s akrylfr-gerna har korkarna tillslutna och p staffliet str en sedan lnge frdig tavla.Paula Larsson ser fram emot avslu-tande seminarium i februari. Forskar-examen r inom rckhll.

    d blir jag ntligen myndig!

    PaULavid sidan om

    Namn: Paula Larsson

    Titel: adjunkt i pedagogik, doktorand

    lder: 44

    Familj: man och fem barn i ldrarna 23, 22, 18, 11 och 10. De tv ldsta bor i Chile.

    Bor: Lgenhet i centrala Gvle, men letar hus.

    Lyssnar p: allt mjligt och grna blandade spellistor i Spotify frn 197000-talet, lika grna Bee Gees som Carmina Burana, en klassisk kantat.

    Fritid: tycker mycket om att mla i akryl, men har fr nrvarande ett lngt uppehll. Skulle grna resa p safari i Tanzania och vidare till Zanzibar, men gr p grund av doktorandstudierna p ekonomisk sparlga. Ssongsvis svampplockning.

    Tre lstips: svrt med populrveten-skaplig lsning om mobbning, men vill man bilda sig r antologin Krnkningar i skolan analyser av problem och ls-ningar [Skolverket 2013] samt Forsk-ningsversikt om trakasserier i arbetsliv och utbildning [Diskrimineringsom-budsmannen, DO] bra. Bda belyser mobbning och dess mottgrders eventuella framgng. Rapporterna finns gratis nedladdningsbara frn respektive myndighets hemsida. Paula lser sknlitteratur enbart p sommaren och nu senast fngades hon av Inferno av Dan Brown, inte minst p grund av hans frmga att vva samman historiska platser och fenomen med nutiden och hela tiden hlla lsaren i spnning.

    Paula Larsson, adjunkt och doktorand

    NRGNGET

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 11

  • HiG utbildar sjukskterskor i KinaAlla studenter svor ed infr sina frldrar och sina lrare att gra sitt allra bsta.

  • HiG utbildar sjukskterskor i Kina

    Text: Ove Wall Foto: Anders Mattsson

    ver ttio entusiastiska studenter reste sig upp och applderade nr den lilla delegationen frn Hgskolan i Gvle trdde in i lokalen fr att slutligen sl fast starten fr den nskade sjukskterskeutbildningen vid Lishui University i provinsen Zhejiang i Kina nyligen.Det var startskottet fr ett unikt samarbete fr utbildning av sjukskterskor enligt svl svenska som kinesiska akademiska krav.

    Alla studenter svor ed infr sina frldrar och sina lrare att gra sitt allra bsta.

    Fr en mnskligare livsmilj

    Vi MNsKOR

  • i r har Hgskolan i Gvle vlkomnat omkring 100 stu-denter frn Asien, Australien, Afrika och Kanada fr-utom EU. Att flytta utbildningar till utlandet r inte lika vanligt. Men nu r det allts verklighet. HiG frlgger utbildning av sjukskterskor till ett universitet i Kina. Ut-bildningen ges av de bda lnderna tillsammans. Detta har stllt utbildarna mot nya krav.

    i sverige ska de akademiska utbildningarna svara mot de kvalitetskrav som stlls av Universitetskanslermbetet med krav p till exempel kritiskt tnkande och vetenskaplig grund och s vidare. I Kina r utbildningen mer en reglering av hur mnga timmar man ska lsa olika mnen. Det har tagit tid att f ihop dessa bda synstt men nu har vi slutligen blivit klara, sger Gunilla Mrtensson som r utbildningsledare fr sjukskterskeutbildningen vid HiG och en av dem som deltog vid premiren.

    En annan skillnad mellan utbildningarna i de bda lnderna r att i Kina lser studenterna obligatoriskt filosofi. En nyhet fr de svenska lrarna r att utbildningen ges p engelska vilket inte r fallet p hemmaplan.

    HiG str fr en tredjedel (60 hgskolepong) av utbildningen samt fr utveckling av en mera studentaktiv pedagogik och yrkesengelska fr skterskor. ven om man tar hjlp av dist-ansteknik r det inte frga om ngon distansutbildning, be-tonar Gunilla Mrtensson. Studenterna r mycket motiverade och frvntansfulla och bor p universitetet under studietiden.

    den svenska delegationen bestod av frutom Gunilla Mrtensson, lektorn i vrdvetenskap Maria Engstrm, avdel-ningschefen Eva-Lotta Engvall samt teknikern Anders Mattsson. Den verraskande entusiasm de mttes av frn

    14 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • studenterna vittnade om uppriktig gldje ver att ha antagits till utbildningen. Den ppnar mnga drrar fr dem, till exempel att f arbeta p finare sjukhus i hemlandet och p engelsk talande inrttningar p an-nat hll.

    Men d de lr sig engelska har de ven mjlighet att fortstta studierna mot en master eller forskarutbildning utanfr Kina.

    d utbildningen r ett samarbete delar man p kurserna. Vr insats gller kurserna, teorier och metoder och vi

    ansvarar ocks fr undervisning i etik, evidensbaserad vrd samt examinerar sjlvstndiga examensarbeten, innehll som krver att studenterna har kommit lngre i sina studier. Drfr r vr arbetsinsats tyngst framt slutet av utbild-ningen.

    Uppdelningen r helt enkelt att var och en gr det de r bst p. Bland annat kommer forskare hrifrn att st fr delen folksjukdomar och lngvarig ohlsa ur ett vrdande perspektiv.

    att det finns traditionella skillnader mellan sjukskterske-rollerna i Sverige och Kina har ocks pverkat utbildningens innehll.

    Hr ska skterskorna kunna identifiera symptom och tecken p avvikelser men inte stlla diagnos, det gr lkaren, omvrdnadsmnet r en mycket strre del av utbildningen. I Kina innehller utbildningen mera medicin. Nu ska bgge dessa delar finnas med.

    Hgskolan i Gvle r frst i Norden med att erbjuda utbildning p detta stt genom att starta en filial i Kina och Nader Ahmadi, chef fr Akademin fr hlsa och arbetsliv fyller i:

    Det r en modell som kan f spridning ven till andra mnesomrden. Sverige anses hlla en mycket hg standard p sjukskterskeutbildningen. Det hr partnerskapet kan

    gra Hgskolan i Gvle till en intressant aktr ven p andra omrden.

    sannolikt kan man vnta sig en del kultu-rella skillnader. En blev Gvlelrarna vittne till redan p invigningsdagen d alla studenter svor ed infr sina frldrar och sina lrare att gra sitt allra bsta.

    slutligen, vad tycker dina kolleger hr i Gvle om utmaningen i att brja arbeta i Kina?

    Dom tycker att det r bde spnnande och utmanande. Allt kommer inte att vara som vi r vana vid hr hemma, avslutar Gunilla Mrtensson.

    P plats i Lishui finns en nyanstlld lrare, Felicia Blomqvist, som fungerar som koordinator och samordnare. Hon trffar studenterna i mindre grupper varje vecka och diskuterar ar-tiklar i syfte att bde utveckla studenternas sprkkunskaper och ett mera studentaktivt lrande.

    den frsta kursen, Introduction to Nursing as a Science, startar redan 20 oktober.

    En skillnad mellan utbildningarna: I Kina lser studenterna obligatoriskt filosofi.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 15

    Fr en mnskligare livsmilj

    Vi MNsKOR

  • Bostadslget fr studenter har vldigt sm marginaler. ven om bostadsgaranti fortfarande gller fr stu-denter p HiG, kan man inte garanteras boende p terminens startdatum. En ny tillfllig lsning presen-terades i hst d en bostadsbuss stlldes upp p Campus.

    Endast en student flyttade in men han sade sig trivas bra nd i den mycket lilla bostaden.

    i augusti togs under verinseende av dvarande bostads-ministern Stefan Attefall de frsta spadtagen till 90 nya bo-stder strax vster om Hgskolan. Det finns en enorm tillvxtpotential i Gvle om man tar vara p mjligheterna och d r det hr ett fantastiskt bra initiativ, sa han. ven om lgenheterna blir sm kommer de att utrustas med tvttmaskiner d klder vanligvis inte betraktas som helt oviktigt fr mnga studenter. Omrdets utformning kommer ocks att inbjuda till gemenskap genom sin hst-skoform. Och det gr undan, redan nsta termin berknas inflyttning kunna ske.

    inom kort pbrjas nu ven uppfrandet av ytterligare ver 160 lgenheter p andra sidan Kungsbcksvgen, alldeles intill elljusspret och golfrangen. Idag finns dr bara en grusad parkering. Jag vet idag inte exakt nr bygget stter igng men det kommer att g fort eftersom man bygger enligt ett nyfram-taget koncept, sger Ulf Forsell, fastighetsfrvaltare vid HiG.

    Samtliga studentbyggnader, inklusive de i Midgrdslunden p sydstra Campus och som i dag str under ombyggnad, frvaltas av det nya bolaget Gvle Studentbostder AB.

    snabb kning av

    studentbostderNittio sm lgenheter med kokvr och tvttmaskin vxer just nu upp p Campus omrdet p Kungsbck. Och det r bara starten.

    Text och foto: Ove Wall

    16 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • Nittio sm lgenheter med kokvr och tvttmaskin vxer just nu upp p Campus omrdet p Kungsbck. Och det r bara starten.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 17

    Hllbart nu och i framtiden

    H-MRKT

  • Vinnare av FRaMFR

    Fretagskultur viktigast frframgng

    Text: Helen Karlsson

    I PRAKTIKENOm ett arbetsliv i frndring

    18 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • Nr utmrkelsen FRAMFR i slutet av augusti delades ut fr 14:e ret i rad fanns fretaget 100 procent media AB p Slottet fr att ta emot diplom som ett av Gstriklands femtio mest framgngsrika fretag. En utmrkelse som fretaget tilldelats ven tidigare r.

    i arbetet med FRAMFR tittar man inte bara p fretagens ekonomiska stabilitet, hr vrderas ven de mer mjuka vr-dena som ledarskap, affrsplan och samarbeten.

    100 procent media erbjuder tjnster inom webb, grafisk produktion och drift samt support. Fretaget har funnits sedan 1997.

    Vilka r era framgngsfaktorer? Det r vi sjlva, vrt stt att vara och hur vi skapar kund-

    relationer som r fretagets framgng. Vra medarbetare, med olika kunskaper och egenskaper, behvs alla att gra fretaget dynamiskt, sger vd Hasse Andersson nr LEVE! hlsar p.

    Vr affrsid har inte genomgtt ngra strre frnd-ringar genom ren och bygger p att vi r med och skapar utveckling fr vra kunder och att kunderna alltid ska knna sig trygga i sina affrer med oss.

    Hur skapar ni denna trygghet? Vi ser till att vara kunniga inom vrt omrde, samtidigt

    som vi delar med oss av vr kunskap, vilket ger mervrde fr kunden. Vi har fasta priser fr de tjnster vi erbjuder vilket ocks ger trygghet hos kunden, som vet vad de fr fr kostnaden redan frn brjan.

    Hur ser ni p samarbeten? Vi har samarbetspartner som vi jobbar mycket nra och

    som r viktiga fr oss. En grundfrutsttning fr ett bra samarbete ligger i en beroendestllning till varandra, men det r ocks viktigt att vra partner utgr frn samma vrde-grund och har samma syn p kunden som vi.

    Ledarskapets betydelse fr goda affrer hur ser du p det? Att gra goda affrer dr bde parter r vinnare, r vik-

    tigt fr mig, men det jag brinner fr r att f mnniskor att vxa och utvecklas. Fr oss r respekt och lyhrdhet mot kunden en sjlvklarhet och hur jag som ledare agerar mot

    kunder och samarbetspartners avspeglar sig hos mina med-arbetare och blir fretagets kultur, avslutar Hasse Andersson.

    Melina Nilsson Nikopoulos heter en student som intervjuade fretagsledarna.

    Jag tycker att det var vldigt inspirerande att trffa dessa drivna entreprenrer. Dessutom var det roligt att f en insyn i projektet frn entreprenrernas sida d jag frstod hur pass uppskattat det var och hur mycket vra intervjuer intresse-rade dem. Som student blir jag betydlig mycket mer enga-gerad nr jag vet att det jag gr har en stor betydelse och fr ngon annan.

    Fakta FRaMFRGrundkriterierna fr FRAMFR-fretagen, FRAMgngrika FRetag, r att de ska ha en omsttning ver 4 miljoner kronor, minst fyra anstllda samt en aktiv verksamhet sedan mer n fem r tillbaka.

    studenter frn Hgskolan i Gvle intervjuar fretags- ledarna frn de kvalificerade fretagen om mjuka vrden som affrsid, marknadsorientering, strategier och ledarskap.

    syftet med utnmningen r att ka intresset fr och strka framgngsrikt fretagande i landskapet, skapa goda exempel, lyfta fram fretag och fretagandet i samhllsdebatten, frbttra attityden till fretag och fretagande och att erbjuda studenter en praktisk koppling i sina ekonomistudier.

    Ur ett forskningsperspektiv r materialet hgintressant.

    Vi lr oss om vad det r som utmrker de fretag som r framgngsrika i vr unika region. Den kunskapen kan vi alla dra lrdomar av och anvnda fr att bidra till ut-vecklingen av fretagandet i regionen sger forskaren Per-Arne Wikstrm.

    FRaMFR r ett samarbete mellan kommunerna i Gstrikland, svenskt Nringsliv, aktiv Revision, Mellansvenska Handelskammaren, Fretagarna, Lnsstyrelsen Gvleborg och Hgskolan i Gvle.

    En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 19

  • dyrt att vara

    efterklokText: Lars-Torsten Eriksson Foto: Ove Wall, Matton Subscription

    Tnk kritiskt! Det r en vanlig uppmaning alla fr nr ngot gtt fel du har klickat p en webblnk som du borde ha undvikit eller nappat p ett sparfrslag med en avkastning som du borde ha insett var fr bra fr att vara sann.

    Utan tvivel r man inte riktigt klok, sa den allvarlige komikern Tage Danielsson. Och det skriver grna Hgskolans lrare under p. Det kritiska tnkandet r en av den hgre utbildningens grundbultar. Faktum r att all offentligt arrangerad utbildning vill strka frmgan att ta individuell stllning och genomfra kritiska granskningar.

    Frgan r hur man strker den kritiska frmgan?

    svaret r tyvrr lngt ifrn sjlvklart. Frhllningsstt som smlt in i vr kultur sedan decennier riskerar att bli lika sjlv-klara som vattnet r fr fisken och drmed ngot som inte blir synligt.

    Begrepp som problem och kritisk hllning har dessutom lnge varit under attack. De fr terspegla ngot magsurt och nega-tivt. Medier speglar och frhjer snarare ungdomars frmga

    att skapa ett starkt ego n en sund sjlvstndighet och sjlv-knsla. Det entreprenriella perspektiv som nu ska vara grundlggande i grundskola och gymnasium byter ut problem och kritik mot mjligheter och tnk positivt. Risken r d att man kastar ut barnen med badvattnet. Hgskolorna fr en extra tung uppgift om de studerande inte tidigare vant sig vid att fra diskussioner utifrn olika perspektiv.

    internationalisering av vr utbildning och globalisering av eko-nomin visar tydligt p skillnader i hur vi tnker och diskuterar i olika lnder. Det som r en sjlvklarhet i ett sammanhang, visar sig vara hgst kontroversiellt i ett annat.

    En grupp lrare p besk frn Vietnam tackade fr vistelsen och sa att de framfr allt fastnat fr tv minnen: det ena var mnniskors vnlighet, det andra var en frelsning om kri-tiskt tnkande. Och det r s att de studenter som kommer till oss frn enpartistater har vant sig vid att endast kopiera

    20 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

  • En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014 21

    LROsPNAktuellt i grundutbildningenAktuellt i grundutbildningen

  • 22 En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 3 Oktober 2014

    det lraren sger. I dessa lnder brukar kritik kopplas sam-man med fientliga och farliga begrepp som avvikande, dissi-dent och regimkritiker. I ett land som USA fr man dremot grna ver diskussionen till kreativitet, problemlsning och entreprenrskap: hur kan jag tnka p ett nytt stt fr att hitta lnsamma affrslsningar?

    att ifrgastta r inte enkelt i ngot land. Intern kritik av vissel-blsare (whistleblowers) leder snarare till problem n bidrag till karriren. Sverige tillhr de lnder som ses som konsensus-kulturer: det positiva i att komma verens riskerar att bli ett egenvrde. Det i Sverige mest uppmrksammade fallet p senare r r frmodligen fallet Thomas Quick (Sture Bergwall), som frst successivt flls fr tta mord; nr det kritiska granskningen tog fart, frikndes han frn samtliga.

    Banbrytande upptckter och lsningar brjar ofta som hdelser. Att jorden inte r vrldens medelpunkt var en lnge undan-tryckt tanke som successivt ftt revideras till att Vintergatan bara r en galax bland miljarder galaxer. Nya lsningar fr-utstter att gamla kullkastas; nr kulspetspennan kom var den lika banbrytande som dagens pekskrmar.

    de nyfikna frgorna och ett ppet ifrgasttande har tjnat ut-veckling av vrt samhlle vl. Det positiva tnkandets mys-kvllar fr inte stllas i motsats till det innovativa verktyg som det kritiska tnkandet innebr. Det r tack vare kritisk prvning av tidigare lsningar som nya skapats: blixtlset, dynamiten, Tetrapak, Losec och Celsius-termomenten. Genom att i diskussioner stlla frgor och ifrgastta existerande lsningar kan man finna nya:

    Vad r nsta steg i utvecklingen radio blev TV blev mobil.Vad r alternativen en arbetsprocess byts mot en annan.verfring av ider vad kan industrins lean production

    innebra i en offentlig verksamhet?Innovation r grafen det nya material som ska ervra

    vrlden?

    Vad r det kritiska tnkandets motstndare vad gr oss okritiska? Forskningen pekar p frmst att grupptryck och ja-sgarkulturer bidrar till ett okritiskt klimat.

    Klassiska experiment som till exempel Stanford prison study visar p grupptryckets svrbemstrade styrka. 24 studerande spelade fngar respektive vakthavare i en fngelsesituation. De som utsetts till vakter visade mycket snart ett mer domine-

    rande beteende, som ocks vergick i ren sadism. Psykologen Irving Janis har pekat p hur ett mer vardaglig grupptn-kande kan avskrma vilken grupp som helst och leda den till misslyckanden. Man tar bara hnsyn till gruppens interna relationer och ser inte kraften i externa frndringar.

    den som leder en organisation ser alltfr grna att all energi samlas i samma riktning. Avvikande eller alternativa tankar uppfattas ltt som grus i maskineriet i stllet fr att utnyttjas som kreativa ider. Nr Gustaf II Adolf sjlv tog befl ver byggandet av det sttliga regalskeppet Vasa, bortsg han frn att han inte hade kunskaper om skeppskonstruktion. Kungen fick, som till exempel Vattenfall efter miljardfrluster genom kpet av energibolaget Nuon 2013, konstatera att man skulle ha lyssnat mer p kritiska rster.

    det r ingen merit att vara efterklok.

    det kritiska tnkandet mste frklaras och frsvaras. Det ingr i ett kritiskt perspektiv att stta ven det under debatt. -

    drfr hlls ett seminarium fr att ska svar p tre frgor:Vad r kritiskt tnkande?Hur undervisar man om kritiskt tnkande?Hur examinerar man p kritiskt tnkande?

    alla som sker svar p frgorna r

    Vlkomna 22 oktober kl.13 15 sal 99:516

    Lars-Torsten ErikssonProfessor emeritus och frfattare till boken Kritiskt tnkande (Liber)

    LROsPNAktuellt i grundutbildningen

  • En tidning frn Hgskolan i Gvle Nr 4 December 2014 23

    s kan man sammanfatta hstterminens antagningsomgng till utbildningsprogram p Hgskolan i Gvle, HiG. Inte mindre n drygt 5 000 personer skte till vra utbildningsprogram i frsta hand, men endast cirka 2 000 av dessa kunde antas.

    det innebr att cirka 600 skande som ville utbilda sig till socio-nomer hr i Gvle nekades mjligheten till detta. Samtidigt grusades frhoppningen fr cirka 400 som ville bli ut-redningskriminologer, ytterligare 500 som ville bli frskollrare, 500 blivande ekonomer och drygt 200 som ville utbilda sig till fastighetsmklare. Till detta ska ocks lggas bland annat alla som skte till program som stlldes in p grund av anpassning till den prognosticerade minskningen av HiG:s anslag frn staten att bedriva utbildning fr.

    det r en situation som inte knns tillfredsstllande fr Hgskolan i Gvle och sannolikt inte heller fr de skanden som nekades plats. Det rimmar dligt med arbetslshetssiffror fr vr region och ven fr landet i stort. Idag finns ett vl utbyggt utbildningsvsen med kompetenta och vlutbildade lrare och administrativt std beredda att utbilda fr minskad arbets-lshet i samhllet. Lrosten som vill anta de skande studen-terna och gra allt fr att infria studenternas drmmar om att genomg en utbildning som kar deras attraktivitet p arbets-marknaden.

    att inte utnyttja det vlrustade utbildningsvsendet kan ses som ett allvarligt slseri med svl materiella som personella resurser. Drtill ska lggas de grusade frhoppningarna hos de personer som r beredda att investera svl tid som pengar i frverkligandet av sina planer att bli sjlvfrsrjande. Det saknas med andra ord inte skl fr att utka HiG:s utbild-ningsuppdrag

    Rektor Maj-Britt Johansson

    3 000 grusade frhoppningar

    72 mil p 1 liter bensinNytt rekord

    Maskiningenjrerna frn HiG stllde ven i r upp med Nova i tvlingen shell Eco Marathon, som gr ut p att designa och bygga ett fordon som drar s lite brnsle som mjligt.HiGtech som laget frn Gvle heter, bestr av ett 15-tal maskin ingenjrsstudenter samt lraren Per Blomqvist.

    Trots problem blev det till slut ett bra resultat. Nova, hlften s tung som fjolrsbilen, och med nykonstruerad motor klarade 72 mil p en liter bensin. Det r nytt rekord fr oss och en frbttring med 10 mil sedan i fjol, sger Per Blomqvist.

    ingenjrsstudenter frn samtliga rskullar deltar i projektet och fordonet, Nova, har en egenkonstruerad motor med mnga instllningsmjligheter som drmed kan bidra till en minimal brnslefrbrukning.

    Vrldsrekordet fr bensindrivet fordon r 379,4 mil per liter. Det svenska rekordet r 124,3 mil. Tvlingen arrangeras rligen i USA, Asien och Europa.

    Vlkommen p

    10-rsjubileum!i r har Hgskolan varit miljcertifierad i 10 r och det vill vi s klart fira.Torsdag 20 november bjuder vi in till en dag p Hgskolan fylld med intressanta frelsningar och utstllningar. Bland andra kommer Johan Rockstrm, chef fr Stockholm Resilience Centre och utsedd till miljmktigast i Sverige. Firandet avslutas p Konserthuset dr Gvle kommun arrangerar Miljgala med under-hllning och mingelbuff kl 18-20. Allt r kostnadsfritt.

    anmlan och program p www.hig.se

    KORT & GOTT

  • Behovet av kriminologer

    Allt flera vill lsa kriminologi bde i Sverige och internationellt. Kriminologiska utbildningar vxer som svampar ur jorden. Men vad handlar egentligen kriminologi om?

    Kriminologin r i enkel versttning lran om brott. S lngt r alla mer eller mindre verens. Men vad ska egentligen en krimi-nolog syssla med? Hr er uppfattningarna mer splittrade.

    Jag anser att fljande hr till kriminologins viktigaste underskningsomrden:

    Vilka r de samhlle-liga processer som leder till att vissa handlingar belggs med straff och andra inte?

    Hur ser brottslig-hetens omfattning och struktur ut?

    Vilka r orsaker till brott och vilka faktorer frhindrar brott?

    Vad orsakar utsattheten fr brott? Hur kan brott frebyggas? Vilka effekter ger straff?

    En gng i tiden trodde man att lagar kom frn gud och att brott berodde p att vissa mnniskor var fdda onda eller blev besatta av djvulen. I sdant samhlle skttes frgor rrande brott och straff av prster och bdlar. Sedermera rdde det en allmn uppfattning att brottslighet var en medfdd eller frvrvad sjukdom/ handikapp, mnga av dtidens kriminologer var lkare.

    Kriminologin, som den ser ut idag, r ett fr-hllandevis nytt mne som omfattar flera vetenskapliga discipliner. Vra utgngs-punkter r att orsaker till brott ligger i ett sofistikerat samspel mellan individen och samhllet. Vi vet ocks att brottsligheten och det lidande som brott orsakar kan p-verkas med utgngspunkt i kriminologiska kunskaper.

    Vi behver experter som frstr brottsproble-matiken. Kriminologer behvs bland annat inom polisen (bde den ppna och sker-

    hetspolisen, till exempel fr att analysera brottsligheten och underska vilka arbets-metoder som ger avsedda effekter), inom kriminalvrden (fr liknande arbetsuppgifter), inom kommuner (exempelvis

    fr att leda lokalt brottsfrebyggande arbete), inom nringslivet och offentlig sektor (bland annat fr att arbeta med skerheten bde internt och extern). Man skulle ven nska att bde massmedierna, politiska partier och andra opinionsbildare kade sin kriminologiska kompetens.

    det r drfr som vi hr i Gvle har startat landets frsta utbildning i utrednings-kriminologi.

    En tidning frnHgskolan i Gvle801 76 Gvle

    BesksadressKungsbcksvgen 47

    Telefon02664 85 00

    Webbadresswww.hig.se/leve

    ansvarig utgivareElisabeth Daunelius

    Redaktr Ove Wall

    E-post till redaktionen owl@hig.se

    Telefon direkt02664 89 17

    Tidningsdesign Forma Viva, Linkping

    Grafiskt original Avdelningen fr kommunikation och samverkan, Hgskolan i Gvle

    OmslagsfotoBritt Mattsson

    Tryck Ineko, StockholmUpplaga 2 100

    Vi behver experter som frstr brotts-problematiken.

    Hgskolan r miljcertifierad enligt ISO 14001

    Jerzy sarnecki Professor i kriminologi vid Hgskolan i Gvle och Stockholms universitet